Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta var då tydligt nog, och Jockum var en liflig
gosse, han förstod strax, att det nu icke passade sig längre
för honom att prata; han bar därför in sakerna i den andra
hytten och kom just i detsamma som herr Groterjahn
började bråka med den lille thüringerköpmannen. Groterjahn
befann sig i en hög stämning, han hade tillkämpat sig en
stor seger, Jahn var utkörd, och han hade drifvit sin vilja
igenom. Det hände honom icke ofta, och det var alldeles
som om hans hustrus ande hade kommit öfver honom, han
bemötte den lille köpmannen mycket bildadt och förnämt,
och efter som han ej kunde tänka sig något annat än att
hvarje köpman, som gjorde sin resa till Konstantinopel,
åtminstone var kommerseråd, så sade han: »Det gläder mig
rätt mycket, herr kommerseråd!»
»Ah, jag ber, jag är bara en vanlig människa — bara
Schwofel — kommerseråd? — Herre du min skapare! Verkligen?
Det har ni således hört i Mecklenburg, herr Grobian?»
»Groterjahn,» rättade den andre.
»Ah, jag ber! — Nå, ser ni, den skojaren, kapten
Micheli, vill göra mig till kommerseråd; men — Herre du
min skapare! — Med vår makt är det ingenting bevändt,
han har ju inte makten — storhertigen har makten!»
Medan detta samtal hölls, stodo Jockum Klähn och
Paul i fören vid bogsprötet och talade äfvenledes några
förståndiga ord med hvarandra.
»Paul,» sade Jockum, »se så, nu ligger du tillsammans
med din far och den lille utländske köpmannen, och jag
ligger tillsammans med Frans Nemlich, jag ofvanpå och han
inunder.»
»Ja, så bör det också vara, du har ju i klockareskolan
alltid suttit öfver honom.»
»Ja, Paul, du är en ljus fågel med dina dåliga
kvickheter. Vet du, hvad han nu gör? Han kallar mig alltid
för ’herr Klähn’ Herr Klähn, säger han, vi måste nu vara
vänner. — Gärna för mig, svarar jag; men du får akta
hufvudet där nere, när jag spottar. — Jo, du är treflig du,
Paul!» utbrast han plötsligt, ty Paul hade hoppat upp på
bogsprötet och red nu helt trefligt på detsamma.
»Paul,» återtog Jockum; »jag säger dig, det går galet,»
och därmed klättrade äfven han upp på bogsprötet och red
efter Paul. »Pojke, jag säger dig, du faller i vattnet för
mig, och då säger husbond’, att jag borde passa dig, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
