Resan till Konstantinopel / 184 (1897) Author: Fritz Reuter With: Nils Larsson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bäste herr Jahn, är väl vår Herres nåd därmed uttömd?
Hvad har ni icke för utsikter till lycka och glädje, då ni
väl får kalla denna unga flicka, som nyss gick ifrån oss,
för er svärdotter!»

»Ja, jag hoppas det också; jag hoppas, att den gamla
barnsliga tvisten skall ta slut; men mitt lynne är för
oroligt, för att jag alltid skulle kunna ha den lyckan för
ögonen.»



»Läs då i bibeln, herr Jahn!»

»I bibeln? Ni sade ju själf, att där på hvarje sida
endast står: ’Försaka! Försaka!’»

»Ja, så föreföll det mig, då min själ var i jäsning, då
lidelserna behärskade mig, men sedan har jag funnit, att
för denna ’försakelse’ bjudes oss en rik tröst. Guds vägar
äro underbara, vi kunna ej förslå dem, men de föra likväl
den människa, som vandrar ärligt, till sist till ett lyckligt
slut.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>