Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofta njutit af detta goda och hans samvete i denna stund
ej var så alldeles rent, ty han hade egentligen för afsikt
att förespegla sin hustru denna resa upp på berget så kall
och otreflig, att hon skulle betagas lusten till att vara med,
så ville han just begifva sig på flykten, då Jeannette kom
ut ur rummet och från tröskeln ropade tillbaka in i rummet:
»Därvid blir det, mitt barn, jag skall genast vända mig om
saken till entreprenören och kaptenen!»
Flykten var nu afskuren för Anton. Han måste i elden,
och att det skulle komma att gå hett till, det kunde han
märka på sin hustru.
»Hvad står på?» frågade han, när han kom in i
rummet och såg Helena sitta där helt bedröfvad och
nedslagen.
»Det är fruntimmersangelägenheter och det är bäst, att
du inte bryr dig därom.»
Fru Groterjahn brukade annars aldrig vara häftig
mot Helena, hvarför detta måste förvåna honom, och han
började:
»Ja, men ...»
»Ack, mamma vill ...» inföll Helena.
»Mitt barn,» afbröt henne modern, »när din mor anser
det för passande att inviga din far i vårt samtal, så skall
du låta henne ha ordet. Saken är denna, vår värdinna är
modist och har beställningar från många paschadamer, äfven
för Omar Paschas harem. Hon är kallad dit i morgon
eftermiddag och har vänligt erbjudit sig att ta Hella och
mig med sig. Jag har tacksamt emottagit anbudet, och nu
gör mitt barn invändningar däremot.»
»Ja, men,» började Anton åter, »fartyget ...»
»Jag vet, hvad du ämnar säga, Anton: fartyget skall
afgå redan i afton, men jag skall tala med entreprenören och
kaptenen, och de skola inte vara så oartiga mot mig som
du varit, Anton. Och skulle de också vara det, så stanna
vi här — många af passagerarna stanna här och fara senare
med ett annat ångfartyg. Jag vill inte låta detta tillfälle till
bildning gå förloradt för min dotter, och hvad kan väl vara
mera bildande för en blifvande maka, än åsynen af dessa
genom männens råhet i sina harem förödmjukade varelser?
Mitt barn skall ta exempel däraf; hon skall ha det bättre
än jag, hon skall inte bli så kränkt som hennes olyckliga
mor.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
