Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paul, skrif upp detta i din dagbok och sätt tre kors bredvid.
Tänk, hvad skulle min mor säga, om hon låge här bredvid
mig: då trodde hon väl, att hon vore i himmelriket.»
Men fartyget styrde åter bort, och den nyckfulla Adria
brydde sig ej om den saknadens blick, som mången kastade
tillbaka på denna bit af världen, hon bragte åter storm och
vedermöda, och när sällskapet slutligen halft rådbråkadt och
fullständigt sjösjukt anlände till Venedig, sade Anton:
»Jahn, hur är det med dig? Vi måste visa oss
medgörliga mot de våra. Min hustru vill studera en tid på
akademien här med Helena och bese byggnadskonstens
märkvärdigheter, och jag vill pusta ut en smula och Bors
vill göra detsamma, ty han är alldeles i grund förstörd,
som han säger.»
»Ja, Groterjahn, jag har inte heller någon lust att fara
med ångaren tillbaka till Triest; jag stannar också en tid
här, och min gamla väninna blir äfven kvar här.»
»Det är väl en angenäm dam.»
»Ja, Groterjahn, angenäm är hon, för mig blir hon det
mer och mer för hvarje dag, jag har ännu aldrig lärt känna
någon människa, som utöfvat ett sådant välde öfver mig
som just denna gamla, enkla kvinna.»
»Då är hon väl en sådan, som skrifver romaner, liksom
borgmästare Müllers dotter i Neu-Brandenburg, som, efter
hvad min hustru säger, skall ha kastat sig helt och hållet
på detta fack.»
»Det tror jag inte, Groterjahn, därtill är hon mycket
för anspråkslös. Jag tror till och med, att hon ej ens läser
romaner.»
»Då får jag säga dig, Jahn, att hon måste vara obildad.
Min hustru brukar säga, att den, som inte följer med sin
tid och läser de nyaste produkterna, förtjänar alls inte namnet
’människa’, hvarmed hon egentligen menar mig; men, du
min gud! Med mina många affärer får jag ej tid därtill.
Det var sant, hvar bor du?»
»Jag bor med den gamla damen hos en tysk, som
heter Schwarznagel.»
»Men,» sade Anton, »Schwarznagel, ja, det förefaller
mig vara ett tyskt namn; vi bo hos en italienare, som heter
antingen Lina eller Luna; någonting sådant är det, men jag
får väl göra mig närmare underrättad.»
»Bor baronen också där?» sporde gamle Jahn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
