- Project Runeberg -  Resningen 1568. En historisk studie /
8

(1880) [MARC] Author: Thure Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Borgerskapet var såsom politisk makt ännu för
obetydligt för att kunna tagas med i räkningen af de
faktorer, som kunde inverka på statsskickets eller
styrelsens ombildning; det fans blott en stad, hufvudstaden,
der borgerskapets mening kunde hafva något att betyda,
och dennas hållning berodde ej endast på dess borgerskaps,
det centraliserande konungadömet hade der infört
många andra elementer, der bodde en redan ansenlig
skara rikets embetsmän, der fans vanligtvis en del
trupper och den var hufvudstation för rikets nu mera ej
obetydliga sjömakt. Presterskapet kunde ej vara Erik till
något synnerligt stöd; det var ej mera den rika och
mäktiga romerska hierarkien, och ännu hade ej den kamp
stått, som stadfäste reformationen och åter gjorde
presterskapet till en politisk makt. Den nya kyrkan var
ännu allt för mycket ett blott konungamaktens verk, den
hade ej ännu fått sin fasta grund lagd i folkets hjertan:
något stöd för konungamakten kunde hon ej vara, tvärt
om var det hon, som ännu behöfde dess skyddande hägn.

Vigtigare för att förstå Eriks undergång är kännedomen
af hans förhållande till frälset. Gustaf I hade
delvis omskapat den svenska frälsemannaklassen.
Unionstidens sjelfrådige stormän funnos ej mer; aristokratien
hade blifvit konungens vän och hade börjat vänja sig
att i rikets tjenst göra sig värdig sin gynnade ställning.
Sköflingen af kyrkans rikedom hade varit ett
föreningsband mellan konung och adel. Den store konungen hade
förstått att göra sig till nytta sina talrika slägtskapsförbindelser
inom adeln, hans närmaste fränder voro hans
högstbetrodde män och stöd för hans välde. Det rådde
ett ömsesidigt förtroende och tillit mellan Gustaf och
hans förnämste män; de hade blifvit af honom uppfostrade
och införde i rikets värf. Erik visste nog också
att af sina stormän kräfva tjenst; vi träffa nästan alla
på ett eller annat sätt använda, men huru annorlunda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 16 15:51:59 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/resn1568/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free