Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spanmål eller 1,344 m:s ränta, så att summan af hans lön
och förläning detta år steg till 5,469 m.; således en
aflöning som kan tåla jemförelse med hvad månge af
förnämligt frälse samma år hade i förläning. I 1568 års
förläningsregister finnes en sida, på hvilken öfverst står
”Jöran Perssons förläning”, under det att hela sidan för
öfrigt är tom midt ibland andra fullskrifna. Det ser ut,
som det redan varit afgjordt, att den till nåder åter
tagne gunstlingen skulle få ett län, men som verkställigheten
deraf blifvit om intet, förmodligen genom hertigarnes
uppresning. En Kristiern Persson, hvilken jag förmodar
vara samma man som Eriks gunstling Krister
Persson, hade 1566 i förläning 2,794 m:s ränta, 1568
räntar samma förläning 2,547 m., då likväl räntan af
tiönden från Eksjö socken, som han begge åren hade i
förläning, ej finnes värderad. Dionysius Beurreus
uppbar ock ej ringa vedermälen af konungens gunst; hans
förläning rantar 2,030 m. 1562, och år 1566 — 4,373 m. [1].
Det fans ännu en makt i samhället, en nyskapad,
nemligen hertigarne. Man kan ej annat än ställa sig på
Eriks sida i hans försök att så inskränka de furstliga
rättigheterna, att den nya institutionen ej skulle hota
att sönderspränga den kungliga myndigheten. Konung
Gustaf hade i sitt testamente lemnat blott obestämda
stadganden om det rättsliga förhållandet mellan konung
och hertigar. Om rusttjensten af hertigdömena yttras i
testamentet blott, att hertigarne skulle hålla det mesta
folk, hästar och krigsrustningar, som dem vore möjligt,
till konungens och rikets bistånd emot fiender. För att
förebygga faran af att hertigarne skulle drifva sjelfständig
politik stadgades, att hvarken konungen eller hertigarne
eller begges arfvingar skulle för sig sjelfve och
med sina enskilda råd och tjenare företaga, förhandla
eller besluta några saker, hvarpå riksens allmänneliga
välfärd uppå hängde, såsom krig, fred, förbund och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
