Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingått derpå. Också säger Tegel: “men om denna
förlikning skedde af allt hjerta utaf dem, som voro de
dräpne herrars förvändter och slägt, det låter man
andra döma om, dock är det visst och sant, att samma
mord var en och icke den ringaste orsak, hvarföre
konung Erik blef sätter från regementet och en fången
herre.“
En annan handling af Erik var ämnad att blidka
adeln i dess helhet. Han förbättrade nemligen den 11
Juli adelns privilegier af 1562. Denna förbättring
innehöll för det första, att om någon af adeln anklagades af
en inländsk eller utländsk man för sak, som gälde lif
och ära, skulle han få ställa löfte och borgen för sig, till
dess han kunde komma att svara inför opartiske domare
efter Sveriges lag och de stadgar, som härefter
kunna göras och beviljas af råd, ridderskap, adel och
menige ständer. För det andra skulle så många af
adelns landbönder, som lågo till arbetes under deras
sätesgårdar, räknas två mot en skattebonde med gärder
och utlagor, desslikes ock med skjutsresor; dock skulle
hvar och en adelsman särskildt förvärfva sig konungens
bref på, huru månge af hans landbor skulle få räknas
till arbetes vid sätesgården. För det tredje; var adelns
landbonde gammal och vanför eller hustrun utan man och
hade blott en son, skulle denne ej tagas i utskrifning.
Likaledes skulle ej adelns daglige tjenare, embets- eller
legofolk utskrifvas. För det fjerde; de af adeln, som
nytjades vid hofvet, legationer eller andra synnerliga
värf, skulle förskonas från rusttjenst af både förläning
och arf och eget. Till det femte skulle konungen efter
krigets slut mildra russtjensten. Slutligen skulle adeln
af det kungliga “kommisset“ och gärderna på krigståg
få köpa proviant till sitt folk, så framt dermed ej skedde
konungens folk förhindring. Den första af dessa punkter
har utseende af att hafva tillkommit för att lugna adelns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
