- Project Runeberg -  Resningen 1568. En historisk studie /
30

(1880) [MARC] Author: Thure Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock ej förlossas, förr än han lemnat en fullständig
försäkran, förseglad af honom, furstinnan, deras utrikes
förvandter och några städer vid Östersjön. Till dess en
sådan kunde åstadkommas, hörde han lemna en försäkran,
undertecknad af hans inrikes förvandter. Efter konungen
ej kunde undvara något land i Sverige och Finland,
vore bäst, om hertigen finge svenska Livland,
undantagandes Reval, och hvad mer konungen kunde vilja
förbehålla sig. Hertigen egde förut derstädes panthusen
(de 7 slott han fått i pant för sitt lån till Sigismund
August) och borde der kunna få understöd af Polen.
Landet (svenska Livland) skulle dock fortfarande vara
incorporeradt under Sveriges krona. Hvad lösören och
tjenstefolk anginge, egde konungen att göra efter behag.
Johan borde arbeta för fred och förbund med Polen, ty
konung Erik kunde möjligen komma i krig med moscoviten,
emedan han ej ville utlemna förstinnan [1]. Eriks
misstrogenhet var ännu sig lik. Den 1 Sept. befalde
ban eu viss Johan Pedersson att begifva sig till Gripsholm
för att, enär det ännu ej vore kommet till förlikning
med hertigen, hålla uppsigt med hertigen och det
“parti“, som hos honom var, polackar och andre, att de
ej toge sig något för riket farligt före eller hade någon
brefvexling.

Alla dessa handlingar visa ej några mera märkbara
spår af sinnesrubbning hos Erik. Misstrogen är han och
söker att skaffa sig de mest bindande försäkringar af
Johan, men han är ännu den myndige konungen. Strax
i början af September ändrar sig hans hållning. Rådet
sände den 7 Sept. till konungen Jöran Gera med begäran,
att han skulle återtaga riksstyrelsen. Afsigten
härmed var väl att förmå konungen att återvända till
Stockholm och med rådet taga regelbundnare del i de
löpande regeringsärendena — såsom vi sett hade han ej
alldeles dragit sig från sysselsättningen med rikets ärender.


[1] 28) Rådslag d. 26 Aug. 1567 R. A. Mankell, “Erik XIV:s fall,“
uppger, att konungen den 16 Aug. lemnade vilkoren till rådets
betänkande; Erik säger dock sjelf i sin dagbok, att det skedde den 18.
Det bref, Dalin och Fryxell uppgifva vara af Erik skrifvet till Johan
den 26 Aug., förefaller misstänkt. Jag har ej annorstädes kunnat spåra
uppgiften derom, och dess innehåll och anda stämmer mera öfverens
med konungens anteckningar och handlingar under Oktober vid tiden
för mötet vid Svartsjö, hvarföre jag tror, att ett sådant bref, om det
blifvit afgifvit, snarare är att hänföra till denna senare tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 16 15:51:59 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/resn1568/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free