Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
furstendöme erhålla svenska Livland, fritt från russtjenst
och underdånighet, borde, enligt rådets mening blott så
till vida bifallas, att landet fortfarande skulle vara
incorporeradt under Sveriges krona. Likaså satte rådet
till konungens goda behag hertigens fordran på ersättning,
för hvad han förlorat af gods och egendom, men
ansåg, att Johans begäran att få uppbörden af Finland
och af arfgodsen i Sverige på 10 år omöjligen kunde
beviljas. Det förbund, hertigen erbjöd K. Mt., tyckte rådet
vara öfverflödigt omröra, om Livland fortfarande blefve
incorporeradt under Sveriges krona. Ersättning åt
hertigens tjenare kunde enligt rådets mening ej beviljas,
men väl kunde de få igen, hvad som mot K. Mts. befallning
blifvit från dem rappadt [1]. Hertigen lemnade ett
nytt svar den 1 November, hvari han ingick på alla
Eriks fordringar och fram för allt sökte betaga konungen
all fruktan för, att han skulle mista kronan. Häraf
tyckes konungen hafva blifvit tillfredsstäld och skänkte
åt hertigen i glädjen allt det massiva och omyntade
guld, han ärft efter sin fader. Eriks omgifning hindrade
dock verkställandet af gåfvan [2]. Fullkomligt lugnad och
trygg är Erik dock ännu ej. Hertig Johan med gemål
fortfor derföre att under bevakning vistas på Ventholmen,
och underhandlingarne kommo ej till något afgörande
slut. Den 16 November skref Erik till Johan, att hertigen
ej kunde gifvas lös, ty konungen vore sjelf en
fånge, och hertigen hade ej, påstår Erik nu, antagit de
artiklar, som lemnades på Ventholmen den 19 Oktober.
Samma dag lyckades likväl hertig Karl förmå Erik att
låta Johan begifva sig till Ulfvesund, dit konungen
befalde ståthållarne i Stockholm att låta föra hertigen
under bevakning af en god man af adeln och några rotar
gamla knektar och der hålla honom i furstlig traktering,
till dess det kunde komma till en slutlig förlikning [3].
Den 20 November medgaf konungen sin broder att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
