- Project Runeberg -  Resningen 1568. En historisk studie /
57

(1880) [MARC] Author: Thure Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under denna konungens aufäktningstid, hade han haft
så mycket att disputera med djefvulen, att han ej kunnat
beställa med riksens saker. Derigenom blef regimentet
försummadt, och hvar man gjorde, hvad honom syntes,
så att hat, afund och illvilja, girighet, lögn och bedrägeri
hade då mest öfverhanden. Derföre hade fienden
och ogudaktiga menniskor fått tillfälle att göra större
skada, än någonsin förr i hans regimentstid hade skett.
Genom guds nåd hade konungen nu kommit till sin
auktoritet igen och fördrifvit fienden [1].

Sådant var innehållet af den förklaring, Erik ville
gifva sina undersåtar öfver det skedda. Näppeligen lär
någon, som läser densamma, kunna tro, att dess författare
åter vunnit sina sinnens fulla bruk. På samma
gång konungen ganska öppet och på ett sätt, som tyckes
ganska väl öfverensstämma med det sanna förhållandet,
beskrifver, huru hans sinne förvirras mer och mer, söker
han dels som en tillfällig olyckshändelse framställa sina
brott, dels rent af förklara dem för rättmätiga handlingar,
och till slut framställer han, hvad rådet gjort under
hans svaghet, som handlingar af nästan brottslig natur.
Svårligen skulle han väl vid fullt sundt förstånd afgifvit
en, så på en gång för honom sjelf förnedrande och mot
hans broder och stormännen hotande, förklaring af det
skedda. Var denna förmaning till tacksägelse utgifven
den 15 Juni, så kunde den nog kommit, till hertigarnes
kunskap. Möjligt är att så ej var förhållandet; ty
annars förefaller det underligt, att den ej af dem åberopas
i deras manifest vid upprorets början. Hurusomhelst
hade den ej någon direkt inverkan på upprorets utbrott,
ty detta var nog förut planlagdt. Men äfven om denna
Eriks skrifvelse ej kommit hertigarne till handa före
upproret, så var detta Eriks sätt att förklara och
bedöma det skedda ej okändt för hertigarne och de
förnämste i landet. De hade bitvis fått inhemta det af


[1] 59) Eriks förmaning till tacksägelse den 12 Sept. Stockholm 8
Juli 1568 R. R. Tegel säger i sin krönika, att Erik lät denna
förmaning utgå den 15 Juni, ehuru det i den tryckta upplagan af Tegels
krönika meddelade aftryck af kungörelsen är dateradt den 8 Juli. Den
plats, Tegel gifvit förmaningen i sin krönika, utvisar, att den bör hafva
utgått mellan 9:de och 24:de Juni. Uti handskriften af Tegels krönika
i Nordin. saml. finnes blott den 15 Juni anförd som dag för handlingen.
Kanske blef den ej samma dag afsänd till alla delar af riket och
sedermera under den 8 Juli införd i riksregistraturet. Den, som vill
hafva en mera detaljerad framställning af Eriks märkliga förklaring,
kan derom läsa i Svedelii; Minne af riksmarsken grefve Svante Sture,
i Svenska Akademiens handlingar 51 del.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:03:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resn1568/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free