Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pedersson (Liljehök) och Gustaf Banér slöto sig med ifver
till resningen.
Med lysande prakt firade Erik i Stockholm den 4
Juli 1568 sin högtidliga, förmälning med Karin Månsdotter
samt dagen derpå hennes kröning och sin syster
Sofias förmälning med hertig Magnus af Saxen. Öfvermodig
och sorglös i känslan af sin återvunna kungliga
makt och myndighet, gaf han ej insteg åt någon aning
om den förestående faran, ej ens då hans bröder
oaktadt inbjudningen icke infunno sig till högtidligheterna i
Stockholm. Och dock urladdade sig just nu det oväder,
som han genom sin egen förvändhet till en god del
bidragit att hopa.
Hertig Johan vistades efter vinterfälttåget på Ekolsund,
åtminstone till den 19 Maj; derefter erhöll han
tillstånd att flytta till Eskilstuna kungsgård, der hans
gemål den öl Maj nedkom med dottern Anna [1]. Hvar
hertig Karl vistades tiden strax efter vinterfälttåget, är
ovisst. Den 12 Juni är han i Stockholm, men redan
den 14 i samma månad i Eskilstuna, der han förmodligen
qvarstannade bela den följande tiden ända till upprorets
utbrott [2]. Om de förberedande åtgärderna för
upproret veta vi nästan intet. Tydligt är dock, att sådana
måste en tid bortåt hafva pågått, och vi hafva äfven
antydningar derom. Så uppger Messenius, att polske
konungen varit af Johan på förhand underrättad om hans
afsigt att göra uppror mot konung Erik, och att de
danzigska fartyg, som i Maj 1568 uppträdde utanför Reval,
varit afsända för att underlätta Johans tillämnade
resning. Andra källor förmäla ock att Johan under
vinterfälttåget vunnit en del af krigsfolket, och att han
plägat underhandlingar med hertig Karl, Sten Eriksson
Lejonhufvud och Ture Pedersson Bjelke om konungens
afsättning [3]. Sten Eriksson angifves som den, der ifrigt
manat till uppror, hvarvid han, som troligen under tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
