- Project Runeberg -  Resningen 1568. En historisk studie /
66

(1880) [MARC] Author: Thure Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närmast före upproret vistat i Vestergötland, brukat sin
hustru, den mahaftiga Ebba Liljehök, att egga hertigarne.
Grefvinnan Märta Sture, Jöran Eriksson Gyllenstjerna,
Johan Axelsson Bjelke, Anders Persson Liljehök,
Gustaf Olofsson Stenbock med sönerna Erik och Sten
samt Gustaf Baner voro förmodligen ej heller oförberedda,
på hvad hända skulle, att döma derutaf, att de
genast under de första dagarne at resningen infunno sig
i Vadstena och slöto sig till hertigarne. Utom desse
förekommo bland upprorets mera framstående deltagare
tvenne utländingar, nemligen skotten Anders Keith och
fransmannen Pontus de la Gardie, at hvilka i synnerhet
den senare deri spelade en ej ovigtig rol. Keith var
ryttmästare öfver en fana skotska ryttare i Eriks tjenst
och tyckes för tillfället hafva varit på Eskilstuna. De
la Gardie hade antingen missnöjd med Erik sjelf gifvit
sig i Johans tjenst eller enligt andra uppgifter af Erik
blifvit satt till en slags kammarherre hos och vaktare
öfver Johan i Eskilstuna, men der blifvit en af hertigens
varmaste anhängare. Äfven om vi ej kunna fästa mycken
lit till Jolivets panegyrik öfver Pontus de la Gardie,
så finnes dock samtida, ehuru utländska, källor, som
uttryckligen framhålla de la Gardie såsom den, der manat
Johan till uppror. Och den stora ynnest, hvari han är
hos Johan under dennes regeringstid, gör det troligt, att
Joban hade honom att tacka för mycket under resningens
tid [1].

De krafter, som stodo till hertigarnes förfogande
vid början af deras resning, voro ganska obetydliga; af
penningar egde de ej mycket, af krigsfolk endast en hand
full. Men lyckades de i ett första företag, kunde de,
som man ser af händelsernas gång, räkna på anslutning
från många håll. Till utgångspunkt, för rörelsen hade
de utsatt Vadstena slott. Skälen till detta val voro väl,
först att de derifrån ej hade så synnerligen långt till


[1] 64) A. Gyldenstjernes krönika. Berättelse om oenigheten mellan Erik
och Johan (Fryxell; Handlingar rörande Sveriges historia III. Om denna
berättelses ursprung m. m. upplyses af Ahlqvist; Katarina Månsdotter s. 122
anm. 36). Typotii relatio historica de regno Sueciæ ... edita 1606,
recusa 1578. Typotii framställning andas för öfrigt djup afvoghet mot
Pontus de la Gardie, hvars föregående lif utmålas som en äfventyrares
af värsta slag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 16 15:51:59 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/resn1568/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free