Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lätet att med sin förgiftige rådgifvare, som han allt för
länge hade brukat, regera, han skulle föra hela riket i
högsta olycka och förderf. Derföre hade hertigen
samdrägteligen med Sveriges råd och ständer beslutit afsätta
honom. Erik hade, intagen at rasande högfärd, aldrig
velat lefva i fred och endrägt med sina grannar, medan
deremot Johan önskade upprätthålla godt naboskap. Johan
föreslog derföre, att alla fångar skulle å ömse sidor
frigifvas, samt hertigens sändebud erhålla lejd för att
medla om de stridiga punkterna och tills vidare afsluta
ett stillestånd på 3 månader. Hertigen anhöll om svar
på detta förslag med det allra första. Resen uppger, att
Johan sände två legater med bref både till konung
Fredrik II och det danska riksrådet. Likaledes skall
Johan hafva skrifvit till de danske fältöfverstarne, Daniel
Rantzau och Frans Brokkenhusen, med begäran, att de
ville låta allting stå uti stillestånd och råda konung
Fredrik till att ej göra något tåg till Sverige [1].
Den 21 Aug. afgaf konung Fredrik svar på Johans
bref och beviljade lejd för Johans sändebud, hvilken lejd
sedan på hertigens begäran den 20 Sept. förlängdes till 2
månader. Något stillestånd ville konung Fredrik ej bevilja,
men han höll sitt krigsfolk stilla och gjorde ej något
infall i Sverige. Danske konungens svar kom Johan
tillhanda i Södertelje den 1 eller 2 Sept. [2]. Den 14
Sept. utfärdade Johan i Upsala instruktion för sändebud
till Danmark, Jöran Gyllenstjerna, Ture Bjelke och
sekreteraren Nils Jonsson. De skulle, enligt denna
instruktion, förklara orsakerna till upproret och försäkra, att
både hertigarne och adeln samt menigheten i Sverige
vore emot det danska kriget. Vidare skulle de erbjuda
förnyandet af förbundet mellan Gustaf I och Kristian III,
dock så att Sverige skulle hafva all den possesion, det i
Gustafs dagar haft. Varberg skulle återlemnas åt Danmark,
mot att Sverige erhölle Elfsborg, Gotland, Jemtland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
