Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\8
§ 4. Ilögsta Domstolen.
röstas o. s. v., har redan från början (1809 års riksdag)
framkallat anmärkningar deremot; och från Konungens sida har icke
saknats proposition om upphörande af denna Konungens
domarebefogenhet. Men det har varit förgäfves. Practiskt har saken
ej haft någon betydelse; ty under många år har Konungen icke
utöfvat denna sin rätt. Men allt hvad som blifvit anfördt från
Riksdagens sida till försvar för grundlagsbudet är ur flera
synpunkter särdeles svagt. 1 Högsta Domstolens beslut utfärdas
emellertid i Konungens namn och, om Han varit närvarande, med
Dess höga underskrift; annars sker det under Hans secret, hvilket
sistnämnda sätt har blifvit af de tillträdande Konungarne straxt
från början påbjudet under långa tider tillbaka, R. F. § 23.
Inkomma till Konungen ifrån domstolar och embetsmän
förfrågningar om lagens rätta mening i sådana fall, som till domares
åtgärd höra, eger ock Högsta Domstolen att de sålunda sökta
förklaringarna gifva. Dessa frågor skola hos Konungen anmälas
och dess röster deruti inhemtas och beräknas, änskönt Han icke
i Högsta Domstolens öfverläggningar derom deltagit, R. F.
§§ 19—21.
H. Domstolen sammanträder å Stockholms Slott.
Justitieärendena skola uti Konungens Nedre Justitie-Revision
beredas till föredragning och afgörande i H. Domstolen, R. Form.
§ 24. Nedre Justitierevisionen, som leder sina anor ända från
inrättandet af Svea Hofrätt, var under en tid ett särskildt
dömande verk, enligt hvad redan är antydt; men har
numera-ordnats in under H. Domstolen såsom förberedande stadium; hvarom
mera härefter. Den består af Revisions-Sekreterare, med Chefen
för Justitie-Departementet såsom ordförande, när han vill; jfr.
K. Instr. för Just. Departementet d. 3. Juli 1840; Instr. för N.
Just. Revisionen d. 30. Dec. 1876 § 3, 3).
§ 5. Om Domare.
För att kunna till domare utnämnas fordras, utom vanliga
allmänna egenskaper, medborgerligt förtroende, Str. L. 25: 20,
(oförvitliga seder nämnas särskildt i K. F. d. 9 Mars 1750), och
Sv en sh medborgar er ätt, Reg. F. § 28. Detta sistnämnda säges
uttryckligen endast om dem, som Konungen utnämner, men gäller
Jfr. Naumann, Sveriges Statsforfatningsratt, II. Bd., sid. 129 och följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
