- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
28

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

§ ii. Om parterna.

käromålen på den grand, att de icke blifvit, hvart för sig, genom
särskild stämning anhängiggjorda. De särskilda målen böra dock,
om de ock pä en stämning anhängiggjorts, skiljas åt på samma
sätt som är sagdt om objectiv cumulation.

I R. B. ii: 6 föreskrifves, att om svaranden vill stämma
käranden igen (genstämningsmål,) i samma sak, eller någon som
har gemenskap dermed, kan han få dessa mål att följas ät.

Att domaren icke har makt att i särskilda delar utminutera
och afgöra ett mål, ligger i sakens natur.1

§ 11. Öm parterna.

a. Om kärande och svarande i allmänhet.

I svenska rättsspråket benämnes den kärande, kärande part,
som i civilprocessen väcker anspråk inför domstol mot en annan,
och denne sednare benämnes svarande, svarande part. Om man
här, som annorstädes, egentligen har, som det heter, två parter
i en process, så är det dock enligt svensk likaväl som enligt
främmande lag möjligt, att under vissa omständigheter flera parter
kunna sägas framträda; så t. ex. vid intervention, om den
mel-lankommande parten vänder sig mot båda de förra parterna
o. s. v., R. B. i8 k.2 Ingen kan anses i allmänhet skyldig att
framträda såsom kärandepart i civilprocessen/5 «WiII man till
annan kära» m. m., heter det i lagen, R. B. io: i; ii: i; och
för läsaren torde icke behöfva utvecklas, att den skyldighet att
uppträda såsom kärande, hvilken kan åligga t. ex. vissa
embetsmän, enligt förordningar och instructioner m. m., icke är af
samma slag, som den, hvarom här är fråga. Skyldigheten att
framträda såsom svarande är äter annorlunda beskaffad; ty ingen
kan i allmänhet undandraga sig den. Äfven om en instämd
part icke kan i civilmål i allmänhet tvingas, genom hcmtning
eller dylikt, att inställa sig personligen inför domstolen, och
alltså har i sin makt att factiskt undandraga sig svaromål, kommer

1 Jfr. dessutom prejud. hos Naumann, 9: 383.

2 Jfr. framdeles § 24.

3 Att en part, sedan han uppträdt såsom kärande, har vissa forpligtelser

såsom sådan, derom mera framdeles.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free