- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
60

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6o

§ 24- Om sakens förändring eller utvidgning. (j\

För öfrigt är det lagdt i Rättens hand att pröfva
före-burna eller af honom sjelf förefunna anledningar att uppskjuta
målet. Beviljas uppskof, skall viss dag föreläggas antingen vid
vite eller att saken ändå afgöres, efter omständigheterna. Detta
har till följd, att om båda parterna då uteblifva, tillämpas
äfventyret för båda och om det varit vite blott, utsättes ny dag vid
större vite eller, som vanligast sker, vid äfventyr att saken
afgöres; hvilket under nu förutsatta fall kan blifva sakens
afskrifning eller afgörande på föreliggande skäl, allt efter som processen
hunnit utvecklas, innan uppskofvet inträdde. Uteblifver blott en
af parterna, kan saken icke afskrifvas, utan måste förr eller senare
afdömas pä förhandenvarande skäl; ehuru Rätten äfven då eger
makt att, efter omständigheterna, förnya uppskofvet, särskildt
om den tillstädeskomne det begär, R. B. 16: 6; 24: i; 14: 7;
K. F. d. 18 Apr. 1849; jfr. K. Br. d. 2 Dec. 1741.

Sker uppskof på grund af laga förfall, skall saken
uppskjutas, a landet, till nästa Ting — eller till annat sammanträde,
enligt 1872 ars förordning § 6, — och i staden till annan
förelagd dag; och skola parterna dä utan ny stämning infinna sig,
R. B. 12: i. Härvid är särskildt förklaradt, att om till uppskof
dömes, då ena parten uteblifvit, behöfver den andra icke
underrätta den uteblifne; utan skall den, som en gäng fatt
tillgodonjuta laga stämning, eller blifvit lagligen hörd, uti allt, hvad som
sedan förelöper i saken, iakttaga lagens föreskrifter och hvad
han vill för att bevaka sin rätt, K. Fkl. d. 23 Mars 1807 p. 41.

§ 24. Om (len ursprungliga sakens förändring eller
utvidgning.

a. Om genstämning.

Vill den, som blifvit stämd, låta stämma hufvudcitanten
igen, antingen i samma sak, eller i den som dermed eger
sammanhang, så har han rätt dertill, R. B. 11: 6, och att fordra,
att båda målen skola följas at. Det är således en rättighet för
hufvudsvaranden, som han kan begagna sig af efter behag. Vill
han icke att målen skola följas åt, står honom tydligtvis fritt
att sjelfständigt uppträda.

Genstämning är nödig, om contracitanten vill ha dom på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free