Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 24- Om sakens förändring eller utvidgning. (j\
sin vederpart för en sjelfständig genfordran; deremot är
genstämning icke nödig, om man endast yrkar befrielse från
hufvud-krafvet på skäl, som icke behöfva göras till föremål för särskild
tvist, såsom om man vill använda en förfallen computabel
modfordran till liqvidation.
För öfrigt gäller om sjelfva stämningen och saken de
allmänna reglerna; endast med undantag, att stämningstiden är
hälften af den vanliga, och att den domstol, vid hvilken första
saken blifvit upptagen, äfven blir forum competens för
genstäm-ningssaken, om också denna annars hört under annat forum,
anf. st. 1
b. Om adcitation.
När omständigheterna det fordra, icke blott kan en kärande,
som sjelf kommit underfund med att flera än den redan stämde
böra instämmas att svara, gemensamt eller hvar för sig, i samma
mål, utverka sådan stämning, utan är, såvida han vill fortsätta
den tvisten, skyldig att göra det, om och när exceptio plurium
citandorum är gjord och af Rätten gillad, R. B. 16: 3; io:
6, 7 m. fl. st. Hvilken ställning en adcitat kommer att i
processen intaga gent emot citanten eller förut instämd svarande,
beror naturligtvis pä den del, han har i den började tvistens
föremål. Vidare måste adcitaten vara skyldig att möta vid den
domstol, der saken är före; i annat fall får den stämmande vända
sig till hans laga forum, och det beror pä andra omständigheter,
huruvida de båda målen vidare få följas åt."
c. Om litis denunciatio.
Understundom bjuder lagen, att den, som blifvit stämd i ett
mål, hvilket mer eller mindre direct har eller kan få inflytande
pä annan persons rätt, skall härom underrätta denne, som bör
sättas i tillfälle att bevaka sin rätt redan från början.
Fördenskull skall arfvinge, när det gods klandras, hvilket han fått i
arf, gifva sina medarfvingar tillkänna att klander skett och de
skola gemensamt med honom värja det, A. B. 13: 2. Vidare
skall arfvinge, om han såsom hemulsman stämmes vid klander i
jordafång, sjelf tillsäga sina medarfvingar derom, om han vill
1 Jfr. Schrevelius, 233—5.
5 Jfr. Schrevelius, 169—70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
