Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 33- Syn.
85
är i och för sig sådan, att man kunde Önska, att den icke hade
sä stärkt stöd för sig i lagens ord, som den har. Domarens
pröfningsrätt för många fall, hans rätt att ställa frågor m. m.
kan hjelpa litet till att böta på olägenheterna af dylika formellt
bindande föreskrifter.
Hvad angår vittnesmålens samstämmighet, är enligt svensk
lag intet särskildt att anmärka; samstämmigheten är tillräcklig,
när den omfattar hufvudsak och vigtiga bisaker. Hvilket
inflytande de särskilda vittnesmålens inbördes afvikelse från hvarandra
kan komma att utöfva på deras trovärdighet, kan icke på förhand
för alla fall bestämmas; de stridiga vittnesmålen kunna efter
omständigheterna tillintetgöra hvarandra helt och hållet, eller endast
delvis, men medgifva giltigheten af punkter, hvarom de äro
eniga o. s. v.1 Frågan om i hvilken mån vittnens erfarenhet
bör vara samtidig, för att de skola kunna räknas samman, är af
lagen, § 25, besvarad så, att om vittnen förekomma, hvilka
särskildt, hvar för sig, och ej tillika, något sett eller hört, skall
domaren utleta hvari de sammanstämma eller skilja sig åt och
derefter pröfva hvad verkan deras vittnesbörd kan hafva. Och
för sådan pröfning lemnas inga särskilda föreskrifter. Det säger
sig sjelft, att vittnesmål, vare sig det är afgifvet af ett, eller af
flera sammanstämmande vittnen, när det strider mot hvad som
är möjligt, måste underkännas.
Anm. Lagen fordrar icke till fullt bevis flera än två vittnen,
äfven om för något fall, såsom t. ex. vid högtidlig trolofning,
talas om fyra vittnen, G. B. 3: i.2
§ 33. Syn.
Detta bevismedel kan sägas bestå i såväl domstolens
undersökning och granskning, såsom domstol, af tvistens föremål, som
ock i andra personers skärskådande af detsamma; ehuru domstols-
1 Jfr. Schrevelivs, anf. st. s. 303—4.
2 Jfr. Schrevelius, anf. st. s. 304. Lindblad, anf. st., s. 148—9; m. fl. Ett
vittne om saken gäller icke mer än för halft bevis, hette det. Härifrän är dock
stadgadt det undantag, att då någon, som är bådad till skjutsning vid tåg,
uteblifver, så anses kallelsen vara fullt bevisad, om den kronobetjent, som verkställt
den, edeligen intygar sådant, K. Br. d. 6 Sept. 1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>