- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
86

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

§ 33- Syn.

syn i väsentliga stycken ofta är mera en dömande åtgärd än
ett anskaffande af bevismedel.1 De hufvudsakligaste fall, då
domstol förrättar syn, äro följande.

i. Dä jordegare tvista om egor och bolstadaskäl, J. B.
14: i. Lagen vill, att parterna sjelfva böra försöka att uppgöra
saken och fördenskull anställa enskild syn, s. k. egande syn•
Men om de icke kunna derom eller dervid åsämjas, utan vilja
stämma in saken till vederbörlig domstol (jfr. R. B. 10: 14, 19),
och om tvisten icke kan afgöras utan syn, då skall Rätten döma
till s. k. häradssyn, som skall förrättas af häradshöfding öch
nämnd. Men uppstår tvist om rågångar,2 vare sig i
sammanhang med, eller utan sammanhang med laga skifte, föreskrifves
en viss landtmäteriåtgärd såsom föregående sakens behandling
vid domstolen, K. Stadg. ang. Skifte verket d. 9 Nov. 1866 kap. 5.
Synerätten skall pä stället afsäga «synedom», d. v. s. den på
synen grundade slutliga domen, emellan parterna.

Vädjar missnöjd part mot synedomen och Hofrätten anser
ny syn vara af nöden, skall den utse en af sina ledamöter att
med två underdomare förrätta syn. Dessa synemän få dock icke
döma om saken, utan skola endast uppsätta ett protokoll öfver
syneförrättningen, hvilket skall inlemnas till Hofrätten, som faller
dom i målet. Men om ny syn icke anses nödvändig, kan domen
stadfastas eller förändras utan sädan. Kommer målet vidare, under
Kgl. Mjsts. pröfning, och om syn anses ånyo behöflig, skall en af
Högsta Domstolens ledamöter och tvä underdomare förrätta syn
och, med ledning af den, Högsta Domstolen fälla sin dom, J. B.
14: 3; K. F. d. 18 April 1849. Kostnaden försyneförrättningen
skall förskjutas af käranden, men stannar pä den, som domstolen
vid sakens slut pröfvar skyldig ersätta den, J. B. 14: 4.
(Angående tvister mellan Härader eller Län och Landskap, och de
domstolar som för sådana tvister förordnas, jfr. här förut sid. 45 ;
dessa domare, när de förordna om syn, döma sjelfva, J. B. 14: 5;
K. Br. d. 15 Juli 1766.)

’ F. d. Lagcommitteen anför detta såsom en anledning, hvarföre Syn icke
omnämnes i det kapitel af lagen, hvari bevismedlen förekomma. Försl Rg. B.
1849 motiver (gamla) s. 70—I.

2 Om Bostadaskäl och Rågång, se Schrevelius, Lärobok i Civilrätten, II D.
(2 uppl.): s. 104 o. f.; Forselb; Om Agoskillnader. Upsala 1851.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free