Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91 § 35- Skriftliga bevis: s. k. urkunder.
Särskilda stadganden finnas angående kartor; äro dessa af
laga domstol fastställda, få de full bevisande kraft. Härvid bör
dock märkas, att kartor, som före är 1725 äro upprättade och
blifvit vid Ting uppvisade och af domare påskrifna, böra noga
"granskas; och om inga tillförlitligare bevis mot dem kunna företes,
eger domaren taga deras upplysningar för goda, när de befinnas
innehålla «pålitliga efterrättelser», Resol, pä Prestersk. Besvär
d. 23 Dec. 1747, och d. 17 Sept. 1759, samt K. Br. d. 10 Dec.
1779. Med anledning af Adelns anhållan vid 1739 års
Riksdag förklarades, att den s. k. Palteboken (Codex Palatinus) borde
få antagas såsom giltig, om den lemnade upplysningar, hvilka
af andra skäl bekräftades, K. Resol. d. 8 Juni 1739. Denna
Paltebok innehåller en samling af hvarjehanda upplysningar,
angående åtskilliga gods och deras egor, hvilka i synnerhet tillhört
det andliga ståndet i Skåne, och hvilken samling förskrifver sig
frän uråldriga tider.
En af utländsk auctoritet upprättad handling anses äfven
böra ega full trovärdighet, om den styrkes (genom t. ex. Minister
eller Consul) vara upprättad af competent myndighet.1
Att offentliga urkunders trovärdighet och bevisande kraft är
oberoende af, om det är af käranden eller svaranden de företes,
säger sig sjelft.
Enskilda originalurkunder, d. v. s. sådana, som blifvit
upprättade af enskilda personer eller af offentliga, när dessa icke
handlat som sädana, mäste först och främst styrkes genom andra
bevismedel, om deras trovärdighet ifrågasättes, och vidare
medföra de i allmänhet icke bevis till förmån för den, som utfärdat
dem, men väl emot honom och dem, som äro bundne af hvad
han genom urkunden sjelf varit bunden till. För vissa
rätts-ärender föreskrifver lagen understundom, att de skola afslutas
skriftligen och äfven att de skola bestyrkas på ett, en gång för
alla, bestämdt sätt, och då måste detta noga iakttagas,
alldenstund annan bevisning icke får användas. Hufvudsakligen äro
att härvid anmärka följande fall: aftal om föryttring af fast
egendom (J. B. 1: 2); fullmakt att for yttra annans fasta
egendom (J. B. 10: 1); försäljning af los egendom, som får
quar-blifva i säljarens vård, om den skall vara undantagen från att
1 Jfr. de åberopade författarne-. Lindblad, Schrevelius, Lagus, J. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
