- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
188

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

§ 67. Skingringsförbud.

vinnande det äskar, af utmätningsmannen beläggas med qvarstad
(Utsökn. L. § 41). Qvarstad kan endast beviljas å lös egendom
antingen så mycket, som mot viss fordran svarar eller å visst gods,
som annan innehar och hvartill den qvarstadsökande påstår sig ega
bättre rätt. Till egendom, som kan med qvarstad beläggas,
räknas ock uttryckligen afrad, hyra eller ränta, som af fast
egendom faller. Då qvarstad lägges å lös egendom, förfares
dermed på samma sätt som då dylik egendom utmätes. Detta
gäller dock endast sjelfva sättet för verkställigheten såsom i
fråga om den ordning, i hvilken egendom skall i qvarstad
sättas, formaliteter m. m., hvaraf också naturligtvis följer, att
för fordran, qvarstad icke må läggas å egendom, som icke får
i mät tagas. Till utrönande af, huru mycket gods qvarstaden
bör omfatta, måste ock, der det gäller att skaffa säkerhet för
fordran, värdering af godset ega rum. Men det är, som sagdt
blifvit, endast i fråga om sjelfva verkställigheten af qvarstaden,
som bestämmelserna om utmätning äro tillämpliga. Sålunda
utgör gäldenärens frånvaro icke hinder för förrättningen. Sättes
afrad, hyra eller ränta, som af fast egendom faller, i qvarstad,
sä tillsättes en syssloman att uppbära medlen och kungöres
förbud den betalningsskyldige att utgifva något till gäldenären.
Sysslomannen har icke blott att uppbära dessa afgifter utan
äfven att tillse att utskyld eller afgift, som bör för egendomen
gäldas och under qvarstadstiden till betalning förfaller, blir
gulden. Qvarstaden har ingen annan rättslig karaktär än att
vara en säkerhetsåtgärd mot förskingring, och den medför derför
icke någon förmånsrätt för qvarstadshafvaren, och den hindrar
icke (§ 72), att det i qvarstad satta godset, der annat ej finnes,
går i mät för annans fordran (§§ 145, 148—150 och 152).

2. Skingringsförbud} Dylikt förbud kan erhållas antingen
på grund af yrkande af borgenär eller den, som påstår sig ega
bättre rätt till visst gods, eller ock kan öfverexekutor derom
förordna, ifall han icke finner full anledning vara att bevilja
begärd qvarstad eller han vid pröfning af lagsökningsmål finner
skäl vara för handen att stadga förbud mot skingring.
Skingrings-förbudet kan afse antingen sådan egendom, som är i gäldenärens
besittning och i så fall meddelas förbudet honom, eller ock kan

’ Jfr. SchreveVms, sid. 572,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free