- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
246

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

§ 84- Inledande allmänna anmärkningar.

såsom skriftlig, har det här liksom i civilprocessen sin
förklaringsgrund deruti, att enligt R. B. 14: 6 «rätten har vitsord att
säga, hvad taladt och syaradt är» och sålunda bestämmer, hvad

i protokollet skall upptagas för att ligga till grund för beslutet.
I de högre domstolarne utföra parterna visserligen i allmänhet
sin sak genom skriftliga framställningar. Men vare sig saken
är sådan, att den der pröfvas medelbart, eller sådan, att den
der upptages omedelbart, kunna dock äfven muntliga förhör
stundom förekomma.

Vid de allmänna underrätterna skall, enligt kongl, cirkuläret
d. 28 Mars 1835, processen alltid vara offentlig, utom då
ransakning hålles om vissa sedlighets brott, Kongl. Br. d. 12 Juli
1750 och Kongl. Br. d. 17 Okt. 1778. Och enligt Kongl.
Förordningen om krigsdomstolar och rättegången derstädes d.

ii Juni 1868, $ 31, skall ransakningen äfven vid krigsrätt
hållas offentlig, utom i de fall, der undantag från ransaknings
offentlighet i brottmål är i allmän lag medgifven, eller i krig
sådan offentlighet anses vara för krigsföretagens framgång
hinderlig eller för krigsmaktens säkerhet menlig. Äfven inför de högre
domstolarne är processen offentlig, i fall de döma såsom förste
domstol, R. B. 27: 7. Annars är den der icke förenad med
offentlighet.

§ 85. Brottmàlsdonistolarnes organisation.

De domstolar, som äro behöriga att upptaga och afgöra
brottmål, äro antingen allmänna eller särskilda.

a. De allmänna brottmålsdomstolarne.

Sedan genom Kongl. Förordningen d. 18 April 1849
lagmansrätt ä landet och kämnersrätt i städerna blifvit afskaffade,
har man för brottmål samma allmänna domstolar som för civila
saker; d. v. s. häradsrätt och rådstufvurätt, hofrätt och högsta
domstolen. Beträffande dessa domstolars organisation hänvisa
vi till den i §§ 2—4 gifna framställningen.

b. De särskilda brottmålsdomstolarne.

Flertalet af de särskilda brottmålsdomstolar, som vid början
af innevarande århundrade funnos här i landet, hafva blifvit
upphäfda. Detta gäller om slottsrätterna, öfre och nedre borgrätten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free