Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 88. Bevis.
259
att deröfver hos kongl, majst. föra den talan, hvartill han finner
sig befogad.
För öfrigt kunna klagomål öfver domares och embetsmäns
åtgärder anmälas hos riksdagens justitieombudsman, Instr. f. rikets
ständers just. ombudsman, d. 1 Mars 1830, som då, i fall
omständigheterna dertill föranleda, anställer eller låter anställa åtal
mot den angifne.
c. Anklagad.
Angående den anklagade såsom part i saken vilja vi här
allenast anmärka, att han alltid är skyldig att personligen
inställa sig inför rätten, om å det brott, hvarför åtal sker,
straffarbete efter lag följa kan; d. v. s. han måste sjelf svara i, saken,
i fall straffskalan för det i fråga varande brottet innehåller
straffarbete, äfven om den derjemte skulle omtala fängelse eller böter.
Finner domaren, att den tilltalade icke förstår att sjelf föra sin
talan, så kan han tillåta denne att antaga lämplig person till
biträde i rättegängen. Särskildt är det i sådana fall medgifvet
mannen att biträda sin hustru, och målsmannen sin myndling.
Vissa personer skola, ifall de åtalas för brott, enligt särskilda
förordningar hafva fullmäktige, som blifvit förordnade af
vederbörande myndighet. Sådant är förhållandet, då åtalet anställes
vid allmän domstol mot prestman, studerande, som vistas vid
universitet, lärjunge vid allmänt läroverk, eller soldat.
I tryckfrihetsmål är den anklagade alltid skyldig att svara
personligen.
Om deremot det åtalade brottet är ringare, så att det icke
kan beläggas med svårare straff än fängelse eller böter, sä är
den anklagade berättigad att svara genom laga ombudsman.
Dock skall äfven i sådana fall hufvudmannen sjelf komma för
rätten, när domaren det fordrar, R. B. 15: T; jfr. Kongl.
Förordn., d. 30 Okt. 1866.
§ 88. Bevis.
Då ändamålet med bevis ej kan i brottmål vara något
annat än i civila saker, så är det tydligt, att man i läran om
bevis måste finna många föreskrifter, som äro gemensamma för
straffprocessen och civilprocessen. I fråga om sådana föreskrifter
hänvisa vi till hvad civilprocessen om dem innehåller. Men man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
