Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett förord — och en efterskrift. Stockholm d. 1 september 1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII Ett förord — och en efterskrift.
rernas mohammedanska kulturepok i landets södra
och mellersta delar betydde säkerligen icke endast
barbari, om den också icke var den samtida
europeiska bildningen så överlägsen som den moriska kulturen
i Spanien.
Ryssland har varit ett väldigt, tätt befolkat inland
i alla tider, och på grund härav konservativt.
Bondekulturen med alla dess svagheter, dess relativa
oemottaglighet för nya intryck, dess sega fasthängande
vid en rå och materialistisk världsbild, dess outrotliga,
till jorden bundna naturreligion, präglar kanske i än
högre grad det ryska folket än — före
industrialismens och folkundervisningens uppkomst —
Centraleuropas och Frankrikes eller det stora skandinaviska
fastlandets breda folkskikt. Kanske — men hur stor
skillnaden kan vara, är kanske bäst att låta vara
osagt. Någon artskillnad torde dock vara svår att
påvisa.
Den stora skillnaden låg i tsarismen och
ämbetsmannaväldet. Det är inte bara »av sig självt», som
ryska folket blev efter i kulturutvecklingen, ehuru
denna enorma massa av inlandsbefolkning, som nyss
påpekats, naturligtvis förändras mindre snabbt än
mindre och av flera inflytanden påverkade
agglome-rat. Det var också på grund av en i sin själviska
elakhet storslagen, medveten och seg viljeakt, fortsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
