Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att Herren reagerar alla ting ifrån de Första tingen genom de
Sista, är en Hemlighet hittills icke uppenbarad, men förklarad i
Nya Jerusalems Lära om Herren, och om den Heliga
Skrift, på många ställen; äfvensom i Änglavisheten om
Gudomliga Försynen, n. 124; och om Gudomliga Kärleken,
n. 221. Det är bekant, att det Gudomliga, emedan det är
Oändligt, icke faller in i någon människas, ej heller ängels,
tankeföreställningar, emedan de äro ändliga, och en ändlig är icke
mäktig att förnimma det Oändliga. För att likväl på något sätt
förnimmas, har det behagat Herren att beskrifva sin Oändlighet
genom dessa [ord]: »Jag, jag är Alfat och Omegat,
Begynnelse och Ände; Som Är och Som Var och Som skall
Komma, den Allsmäktige»; hvarföre dessa ord innefatta alla
ting, som någonsin en ängel och en människa kan tänka
andligen och naturligen om Gud; hvilka i allmänhet äro de ting,
som ofvanföre äro allmänneligen anförda.
32. [Vers 9.] »Jag Johannes, som är eder broder och
kamrat» betecknar dem, som äro i människokärlekens goda och
däraf trons sanningar. Att Aposteln Johannes förebildade dem,
som äro i människokärlekens goda, är sagdt ofvanföre n. 5, och
de som äro i människokärlekens goda, äro äfven i trons
sanningar, enär människokärleken är trons själ och lif. Däraf
härrör, att Johannes kallar sig »broder och kamrat» till dem i
Församlingen, till hvilka han skrifver, ty han skref till de sju
Församlingarna. Med »broder» i Ordets andliga Mening förstås
den som är i människokärlekens goda, och med »kamrat»[1] den
som därifrån är i trons sanningar; ty alla äro likasom
blodsförvanter genom människokärleken, men befryndade (»besvågrade»)
genom tron. Ty människokärleken förbinder, icke så tron, om
icke denna är från människokärleken; då tron är från
människokärleken, då förbinder människokärleken, och tron
sammansluter (»gör till kamrat»). Och emedan de göra ett, fördenskull
befallde Herren, att alla skulle vara bröder, ty Han säger:
»En är eder Lärare, Kristus, men I alla ären Bröder»,
Matt. 23:8. Äfven kallar Herren dem »bröder», som äro i
människokärlekens goda eller i lefvernets goda; Han sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
