Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 662.] FEMTONDE KAPITLET 147
»glasartade Hafvet» betecknas en Samling utaf dem, som
visserligen hafva religion och dyrkan, men icke lefvernets goda, n.
659, därföre betecknas med dessa, som sågos »stå bredvid det
hafvet», den Kristna Himmelen i dess gränser, hvilka hade
religion, dyrkan och lefvernets goda, emedan de »hade [hemburit]
segern från vilddjuret och från dess bild». Om den öfre Kristna
Himmelen är handladt i det föregående kapitlet. De, utaf hvilka
den Himmelen var, förstås med de »ett hundra fyratiofyra tusen»,
som sågos stå med Lammet på Sions Berg, om hvilka i n. 612-
625. Med »cittror» betecknas Herrens bekännande från (på
grund af) andliga sanningar, n. 276, 616. Andliga sanningar
äro trons från människokärleken. Att de sågos hafva cittror,
och att de hördes sjunga en sång, såsom följer, var en
förebildning af bekännelse från människokärlekens tro. Böjelserna
i himmelens Änglars tankar och däraf tals ljud höras nedanföre
på växlande sätt i den Andliga Världen, antingen såsom ljud
af [många] vatten, eller såsom ljud af åskdunder, såsom
ofvanföre i kap. 14:2; eller såsom ljud af basuner, såsom ofvanföre
i kap. 4: l; eller såsom här, som ljud af cittror, såsom ock ofvanföre
i kap. 5:8; 14:2. Men ändock är det icke vatten som ljuda,
ej heller åskor som dundra, ej heller basuner och cittror som
skälla; ja, det är ej heller sånger, utan Änglarnas tal (samtal)
och deras bekännelser enligt deras böjelser och däraf tankar
höras så nedanföre, utaf hvilka förnimmes beskaffenheten af
deras kärlek och vishet. Att sådana ting höras, är på grund
af böjelsens motsvarighet med ljudet, och tankens i talet.
662. [VERS 3.] i>Och de sjöngo Moses’, Guds tjänares,
Säng och Lammets Säng» betecknar bekännelse från
människokärlek, således från ett lif (lefverne} enligt den Lags bud
som är Tio-orden, och från tron på Herrens Niänskligas
Gudomlighet. Att »sjunga en ny Sång» är att bekänna utaf
hjärtats fröjd och utaf böjelse, att Herren Allena är Frälsare,
Återlösare samt himmelens och jordens Gud, kan ses
ofvanföre n. 279, 617. Men här säges icke en ny Sång, utan
»Moses’, Guds tjänares, sång och Lammets sång», och med »Moses’
Sång» betecknas bekännelse från ett lefverne enligt den Lags bud
som är »tio-orden», således från människokärlek, och med
»Lammets Sång» bekännelse från tron på Herrens Mänskligas
Gudomlighet, ty med »Lammet» förstås Herren rned hänsyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
