Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 APOCALYPSIS REVELATA
ogillade. Men de Biskopar, som voro där, voro utaf dem, som
i världen voro blifna hårda till hjärtat med hänsyn till trons
och människokärlekens andliga ting, på grund af kärlek till
Herravälde öfver Församlingens Heliga ting, och till
öfverhöghet genom dem äfven i Politiska ting, hvarföre de efter en kort
rådslagning sinsemellan återsände papperet till Himmelen,
hvarifrån det kom. Detta gjordt, afveko, efter något mummel, de
flesta Lekmännen ifrån sitt förra samtycke, och då utsläcktes
plötsligt deras Ljus i andliga ting, hvilket förut framglänste.
Och sedan de återigen hade blifvit förmanade, men förgäfves,
såg jag det Samfundet nedsjunkande - men huru djupt såg
jag icke - således undandraget från Änglarnas åsyn, hvilka endast
dyrka Herren, och afsky blotta tron.
Men efter några dagar såg jag uppstigande ända till ett
hundra från den nedre jorden - ända hvarthän det där lilla
Samfundet sjönk ned - hvilka framträdde till mig, och utaf
hvilka en enda Vis talade och sade: »Hör [något] underbart!
Medan vi sjönko ned, syntes för oss stället först såsom ett
träsk, men strax såsom ett torrt land, och sedan såsom en liten
stad, i hvilken enhvar hade sitt hus, men ett ringa. Efter en
dag rådslogo vi oss emellan, hvad som borde göras. Många
sade, att de två Biskoparna borde uppvaktas, samt mildt
tillrättavisas, emedan desamme återsände papperet till Himmelen,
från hvilket det nedsändes; och för den skull har detta händt
oss. De utvalde några, som gingo bort till Biskoparna» -
och den med mig talande sade att han var ibland dem- »och
då talade en viss ibland oss, mycket mäktig i vishet, till
Biskoparna, så: ’Hören, I Fäder! Vi hafva trott, att hos oss
framför de öfriga var den Församling, som i Kristna Världen
förtjänade kallas Förnämst (Primas), och en Religion som
förtjänade kallas Ypperst (Magnas, »Storreligion»). Men oss gafs
upplysning från Himmelen, och i upplysningen förnimmelse,
att nu för tiden i Kristna Världen icke finnes vidare en
Församling, ej heller vidare en Religion.’ Biskoparna sade: ’Hvad
talen I? Är icke Församlingen, där Ordet är, där Kristus
Frälsaren är känd, och där Sakramenterna äro?’ Härtill svarade
vår [man]: ’De tingen äro Församlingen, och de tingen utgöra
Församlingen, men de utgöra den icke utanför människan, utan
inom människan.’ Och vidare sade han: ’Med hänsyn till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
