Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[675.] FEMTONDE KAPITLET 165
beläte, och icke som en människa skapad till Guds afbild, åt
hvilken gifvits, och oaflåtligen gifves, förmågan att förstå och
vilja, att tro och älska, samt att tala och göra, alldeles såsom
af sig själf, i all synnerhet i andliga ting, emedan människan
är människa på grund af dem. Om människan i andliga ting
icke tänkte och verkade såsom af sig själf, hvad är då tron,
hvad är då människokärleken, och hvad är då dyrkan
(gudstjänsten), ja, hvad är då Församlingen och Religionen? I
kännen till, att det att göra godt åt nästan utaf kärlek är
människokärlek; men I kännen icke till hvad människokärlek är, då
likväl människokärlek är trons själ, lif och väsende. Och
emedan människokärlek är hel och hållen dessa ting, hvad är då
tron sedan människokärleken blifvit aflägsnad, om icke död?
Och en död tro är icke annat än ett spöke. Jag kallar den ett
spöke, emedan Aposteln Jakob kallar tron utan goda verk icke
allenast död, utan äfven djäfvulsk.’ Då blef den ene utaf de
där tvenne Biskoparna, när han hörde sin tro kallas död,
djäfvulsk, och ett spöke, till den grad upphetsad, att han ryckte
af Mitran från sitt hufvud, och kastade den på bordet, sägande:
Måg skall icke återtaga den, innan jag skall hafva hämnat mig
på fienderna till vår Församlings tro.’ Men han runkade på
hufvudet mumlande och sägande: ’Den Jakob, Den Jakob!’
På Mitran var en plåt, i hvilken var inristad Blotta Tron. Och
då syntes plötsligt ett Vidunder uppstigande från jorden med
sju hufvuden, hvilket hade fötter såsom en björns, och mun
såsom ett lejons, alldeles likt det vilddjur, som beskrifves i
Uppenbarelseb. kap. 13: vers. l, 2, hvars afbild gjordes och
tillbads, vers. 14, 15, i samma kapitel. Detta Spöke tog Mitran
ifrån bordet, och utvidgade den nedtill, och satte den på sina
sju hufvuden. När detta var gjordt, gapade jorden upp under dess
fötter, och det sjönk ned i Helvetet. Detta sedt, ropade den
där Biskopen: ’Våld, våld.’ Då gingo vi bort ifrån dem, och
si Trappsteg inför våra ögon, genom hvilka vi stego upp, och
vi återkommo ofvan jord, och i åsynen af den himmel, hvarest
vi förut voro.» Dessa ting berättade för mig den Vise
Engelsmannen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
