Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 788.] ADERTONDE KAPITLET 295
788. [VERS 19.] »Och de kastade stoft på sina hufvuden,
och de ropade gråtande och sörjande, sågande: Ve, ve, den dar
stora Staden» betecknar deras inre smärta och sorg, och den
yttre, som är jämmerklagan, att ett så upphöjdt JReligionssätt
blifvit alldeles förstördt och fördömdt. Med »kasta stoft på
hufvudena» betecknas inre smärta och sorg för den förstörings
och fördömelses skull, om hvilken följer. Med »ropa gråtande
och sörjande» betecknas yttre smärta och sorg: med »gråta»
betecknas själens sorg, och med »sörja» hjärtats sorg. Med
»ve, ve, den där staden» betecknas en svår jämmerklagan öfver
förstöring och fördömelse: att »ve» betecknar jämmerklagan
öfver olycka, olycksalighet och fördömelse, och därföre »ve, ve»
en svår jämmerklagan, kan ses n. 416, 769, 785; och att
»Staden» betecknar det Religionssättet, n. 785, och annanstädes. Att
med »kasta stoft på hufvudet» betecknas inre smärta och sorg
för förstörings och fördömelses skull, är tydligt utaf dessa
följande saker:
»De skola ropa bittert, och de skola låta uppstiga Stoft
på sitt hufvud, och i Aska skola de vältra sig», Ezech. 27: 30.
»De sitta på jorden, Zions dotters [äldste] *, de hafva
låtit Stoft uppstiga på sitt hufvud», Klag. 2: 10.
»Hiobs vänner söndersleto sina lif klädnader, och strödde
Stoft på sina hufvuden», Hiob 2: 12.
»Stig ned och sitt på Stoft, dotter af Babel, sitt på jord;
icke tron [finnes] för dig», Esaj. 47:1; förutom annanstädes.
Att de kastade stoft på hufvudena, när de sörjde
innerligast, därtill var orsaken den, att »stoft» betecknade det
fördömda, såsom är uppenbart utaf l Mos. 3: 14; Matt. 10: 14;
Mark. 6:11; Luk. 10:10, 11, 12, och »stoft på hufvudet»
förebildade erkännandet att de utaf sig själfva voro fördömda, och
sålunda ånger (bättring), såsom Matt. 11: 21; Luk. 10: 13. Att
»stoft» betecknar det fördömda, är emedan jorden öfver
helvetena i den andliga Världen består utaf idel stoft utan gräs
och ört.
* Enligt hebreiskan och A. C. 7418 hafva vi tillagt detta ord (»äldste»),
då det eljest skulle bli »Zions döttrar». Det latinska ordet för >dotter» är
lika i genit. sing. och nom. plur. (filicé). Men hebreiskan strider alldeles
emot den tolkningen. Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
