Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[N:r 839.] NITTONDE KAPITLET 357
När de nämnda församlade hörde, att vi trädde in i de där
Husen, sade de sinsemellan: ’Hvad [göra] de hos de där
gossarna? Sändom utaf vår Samling några, som kasta ut dem/
De sände äfven, och när de kommo, sade de till oss:
’Hvarföre hafven I inträdt i de där Husen? Hvarifrån ären I? Vi
anbefalla eder å ämbetets vägnar, att I gån bort.’ Men vi svarade:
’I kunnen icke å ämbetets vägnar anbefalla detta. Visserligen
ären I i edra ögon såsom Enakim (jättar), och de, som äro här,
såsom pysslingar; men ändock hafven I intet af makt och rätt
här, om icke tilläfventyrs genom listigheter från edra tre
härbergen här, hvilka likväl icke skola göra sig gällande.
In-berätten därföre för de edra, att vi äro sända hit från
Himmelen, för att visitera, huruvida hos eder finnes Religion eller
icke; och om icke, skolen I utkastas från detta ställe.
Fram-ställen därföre för dem detta, i hvilket själfva det Väsentliga af
Församlingen och därföre af Religionen är: Huruledes förstå de
dessa ord i Herrens Bön: ’Vår Fader, du som är i
Himlarna, Helgadt varde ditt Namn, tillkomme ditt Rike,
ske din vilja såsom i himmel äfven på Jorden/ Dessa
saker hörda, sade de först: ’Hvad är detta?’ Och sedan
att de skulle framställa det. Och de gingo bort, och de sade
de tingen till de sina, hvilka svarade: ’Hvilken och hurudan är
denna framställning?’ Men de förstodo hemligheten, att de
ville veta, ’huruvida de [orden] bestyrka vår tros väg till
Gud Fadern’; hvarföre de sade: ’Det är klara ord, att det skall
bedjas till Gud Fadern, och emedan Kristus är vår Frälsare, att
det skall bedjas till Gud Fadern för Sonens skull.’ Och strax
beslöto de i harm, att de skulle gå till oss, och skulle
munt-ligen förestafva detta, sägande äfven, att de skulle rycka af våra
öron. Äfven gingo de ut från det stället; och de inträdde i
en de där tvenne Husen - i hvilka gossarna med lärarna voro -
närbelägen Lund, hvarest var en plan, upphöjd såsom en
fäkt-bana. Och de höllo hvarandra i händerna, och de inträdde på
nämnda fäktbana, hvarest vi voro och afvaktade. Där voro
torfvor utaf jord såsom små kullar; på dem slogo de sig ned,
förty de sade sinsemellan: ’Inför dem må vi icke stå, utan sitta.’
Och då sade en utaf dem - hvilken kunde låta sig synas
såsom en ljusets ängel - åt hvilken af de öfriga var uppdraget att
tala med oss: ’I hafven föreslagit oss, att vi må öppna sinnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
