Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 APOCALYPSIS REVELATA [Vers 13,
voro i helvetet, dit de sedan nedkastades. Men de, som varit
Utvärtes och naturliga människor, och burit i munnen, att en
Gud finnes, att himmel och helvete finnas, och på visst sätt
erkänt Ordet, de äro de som voro sammankallade till domen.
Utaf desse, som voro »från hafvet», frälstes flere, förty det läses
icke, att alla de kastades i eldens träsk, såsom Döden och
Underjorden, utan att »om någon utaf dem icke fanns skrifven i
lifvets Bok, kastades han [dit]», vers 15. De, som utaf dem
frälstes, förstås äfven med »de öfriga af döda som icke lefde
åter, till dess de tusen åren skulle fulländas», vers 5. Utaf dessa
saker kan nu vara tydligt, att med »hafvet gaf de döda som
[voro] i det» betecknas de Utvärtes och naturliga
Församlings-människorna sammankallade till domen.
870. »Och döden och underjorden gåfvo de döda som
[voro] i dem» betecknar de till hjärtat ogudaktiga
Församlings-människorna, hvilka i sig voro djäflar och sataner,
sammankallade till dom. Med »döden och underjorden» förstås
icke andra, än de som till det inre i sig voro djäflar och
sataner, med »döden» de som till det inre i sig voro djäflar, och
med »underjorden» de som till det inre i sig voro sataner,
följaktligen alla till hjärtat ogudaktiga, och likväl i Utvärtes ting
sågo ut såsom Församlings-människor; ty icke andra
sammankallades till denna allmänneliga Dom: förty de som i Utvärtes
ting äro såsom Församlings-människor, vare sig de äro utaf
lekmän eller utaf prästmän, samt i invärtes ting djäflar och
sataner, dömas, emedan hos dem de Utvärtes tingen böra afskiljas
ifrån de invärtes; och jämväl kunna de dömas, emedan de hafva
vetat och bekant de ting som tillhöra Församlingen. Att med
»Döden» förstås de till hjärtat ogudaktiga, som i sig voro
djäflar, och med »Underjorden» de som i sig voro sataner, är
uppenbart utaf det att det säges, att »Döden och Underjorden
kastades i eldens träsk», följande vers 14, och Döden kan icket
ej heller Underjorden, kastas i helvetet. Men de kunna det,
som med hänsyn till sina inre ting äro »död» och »underjord»,
det är, i sig djäflar och sataner. Hvilka som förstås med
»djäfvulen» och »satan», kan ses ofvanföre n. 97, 841, 857; och att
de äro »döden», som i sig äro djäflar, nyss ofvanföre n. 866.
Äfven annanstädes säges det »Döden och Underjorden», såsom:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
