Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde akten - Scen 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
ANNA ANDREJEWNA:
Min Gud ... en så’n kloss . . en så’n tölp!
Kan du då aldrig fatta. . . ?
POLISMÄSTAREN:
Hur attan . . skall jag kunna begripa . . . ?
CHLESTAKOFF:
Gif mig henne. . gif mig henne! Jag är
en förtviflad människa, färdig till hvad som
helst! Om jag skjuter mig en kula för
pannan, så kommer mitt blod öfver edert
hufvud!
POLISMÄSTAREN:
Min Gud. . . hvad hör jag!? Himlarnes
Herre... du känner min oskuld! Gör, ers
excellens, hvad ni behagar! Men låt aldrig
er vrede gå ut öfver mig! I min arma
hjärna är allt huller om buller. Ja, så idiotisk,
som jag känner mig i denna stund, har jag ej
varit i hela mitt lif!
ANNA ANDREJEWNA:
Så gif dem då en gång din välsignelse!
Chlestakoff och Marja Antonowna träda fram till polismästaren mod
sänkta hufvuden.
POLISMÄSTAREN:
Gud välsigne er . . ! Men jag är oskyldig!
Chlestakoff och Sfarja Antonowna kyssas. Polismästaren betraktar
dem med låniga, st.irrando blickar.
Alla afgrundsandar . . ! Det är då verkligen
sant!?
Gnuggar sina ögon:
Ja, de kyssa hvarandra. . kyssa hvarandra
som brud och brudgum! Hvilken vanvettig
lycka! Bravo Anton! Bra marscheradt,
polismästare! Bravissimo!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
