Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten - Scen 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
pitschkin! Jag ärnar hädanefter själf — med
ditt exempel för ögonen — börja syssla med
litteratur. Det lif, jag fört till dato,
begynner förefalla mig tomt och vedervärdigt;
äfven själen behöfver då och då litet näring.
Skrif till mig under adress Saratoff,
Podkali-towka.»
Vänder brefvet och läser dess adress:
Högädle Herr Iwån Wasiljewitsch
Trjapitschkin, St. Petersburg, Postgatan 97, till
höger in på gården, vindskupan 4 trappor upp.»
EN DAM:
Det där var — vill jag lofva — en stadig
bakläxa!
POLISMÄSTAREN:
Här tittar man på mig som på ett
nyslak-tadt svin! Jag är död . . . förintad . . .
mördad! Min blick är skum! I stället för
ansikten ser jag en mängd eldröda trynen grina
emot mig.... eljest ingenting! Men hvar
är skurken?! Hämta hit honom . . nu genast
... på fläcken!!
Han gestikulerar vildt med armarna,
POSTMÄSTAREN:
»Hämta hit honom» . . . var det ja! Jo, jag
tackar! Det är lätt att säga! Men jag minns,
att jag med egen mun befallde hållkarlen
gifva den där »excellensen» vårt bästa
trespann, och dessutom fick han af mig en
fullmakt att på alla poststationer genast få
utvälja de flinkaste hästarna!
FRU KOROBKIN:
I hela mitt lif har jag ej varit vittne till
en värre mystifikation!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
