Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Antagonismen mellan arbetare och arbetsköpare hade för
övrigt nått en sådan punkt, att man kunde antaga att den nått
spänningens maximum. I båda lägren förklarade man sig
vara i permanent krigstillstånd, — endast avbrutet av
vapenvilor, som blott, medför de en ljusning av kort varaktighet i
förhållandet mellan de båda parterna.
På båda sidorna hade man organiserat sig starkt för
striden. Gentemot arbetarnas syndikat och deras fackförbund,
sammanslutna i Confederation du Travail, hade kapitalisterna
i många ’brancher förtrustat industrien eller åtminstone bildat
försvars- ooh skyddsorganisationer mot strejkerna. Också
svarade arbetsköparna med lockout, så snart en
arbetsinställelse hotade deras lugn, kastande utan åtskillnad alla
arbetarna tillhörande organisationen utanför verkstaden och fabriken.
Detta arbetsköparnas sätt att försvara sig hade mången
gång haft en smärtsam återverkan bland arbetarnas leder,
orsakande nöd och, för en tid, bringat oreda bland de berörda
syndikaten. Som dessa kriser blott varit tillfälliga och
partiella hade det onda de medfört blott träffat en begränsad
part. I sin helhet hade arbetarklassen blott genom känslan av
solidaritet känning av dessa åtgärder: därför, långt ifrån att
minska skärpan i sina krav förökade och skarpare
markerade de dem.
Verkningarna blevo således rakt motsatta vad
arbetsköparna beräknade. De hade icke gjort entusiasterna modlösa
men väl dragit in i rörelsen även de mest tvehågsna, de
trögaste och minst stridslystna bland proletärerna.
Det inträffade vad som’ ibland händer under
revolutionära jäsnmgsperioder: försöken att hindra tillväxten av
motståndarnas organisationer vändes till deras fördel.
Under dessa omständigheter blev den märkbaraste
följden av kapitalisternas ansträngningar den, att svalget mellan
dem ooh arbetarddassen blev ännu djupare och bredare. Det
var nu sällan några perioder av lugn.
När oron satte sig inom en branch, så utbredde den sig
inom en annan. Strejk följde på strejk, på lockouterna
svarades med ibøjkott; och sabotaget rasade med en
ruinerande Intensitet.
Den fick en sådan utsträckning, att affärsmännen och
in-dustripatronerna började betrakta sina privilegier som föga
avundsvärda — ja till och med ohållbara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
