Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Generalstrejken hade till uppgift att utnyttja den
upplösande makten hos arbetareklassens aktion och vid sidan av
denna moraliska demonstration anfalla motståndarna
materiellt, beröva dem vad de behövde och deras nöjen.
I betraktande av den överallt existerande sociala
intrass-lingen och ömsesidiga beroendet, var det svårt för arbetarna
att träffa fienden utan ätt samtidigt träffa sig själva, men de
beslutade med glatt mod att taga denna konsekvens. De hyste
emellertid inga skrupler mot att söka undvika dess följder, när
de kunde göra det, utan att sätta generalstrejkens princip i
fara. Till denna drift lystrade de arbetare, som för gott
kamratskap (sådana som renhållningskuskarna och gatsoparna)
ansträngde sig att i arbetarekvarteren mi’dra,
obehagligheterna av arbetsnedläggelsen.
Denna känsla av nödvändig enighet och samhörighet
mellan klassbröder, som: gingo till en svår kamp, var ett symptom,
utvisande den riktning generalstrejken skulle taga. I dess
första fas var den rent upplösande, och blott detta; sedan kom en
fas av verklig solidaritet och socialt återuppbyggande.
Tör ögonblicket hade konflikten, vilken ännu var ’i sin
början, sin betydelse som en demonstration av
arbetareklassens allt behärskande makt, framträdandet i en negativ akt:
overksamhet, följande på en tid av outtröttlig verksamhet.
Och denna overksamhet utbredde sig mer och mer.
I bagerierna räckte brödet endast delvis. Arbetarna
hade i betydande mängd lämnat arbetet. Arbetsgivarna, som
sökte ersätta dem, måste själva utföra arbetet. Men i många
bagerier hade anbetarna, vana vid strejker, vidtagit sina
åtgärder innan de drogo sig tillbaka och gjort ugnarna
temporärt obrukbara. Och detta utan att skada dem vidare, utan
att hälla giftiga vätskor i dem. På grund härav befunno sig
många bagaremästare fullständigt hjälplösa.
I slakterierna var bristen på kött ännu icke vidare
kännbar. Strejken uppenbarade sig här blott genom: en minskning
av personalen, då många slakteriarbetare kastat undan
verktygen.
I speceriaffärerna, i de stora livsmedelsbasarerna, var det
samma företeelse. En starkt begränsad personal skötte
nöd-torvtigt expedieringen.
Vid hallarna var icke trängseln på morgonen så stark
som vanligt. Det var mera lugn istället för det dagliga hoj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
