- Project Runeberg -  Hur vi gjorde revolution /
90

(1921) [MARC] Author: Émile Pataud, Émile Pouget With: Petr Kropotkin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

per, emedan dessa hade blivit koncentrerade å de större
industriplatserna - - blev den första omsorgen att försäkra sig
om de högre officerarna. Detta var helt enkelt en ren
nödvändighetsåtgärd. Några få målmedvetna män lyckades
också i denna sin strävan. Denna omständighet gjorde, att
soldaterna läto sig lättare övervinnas och avväpnas. Därpå
försågo sig de revolutionära själva med vapen.

Man kunde iakttaga, att trupperna icke voro besjälade
av samma anda överallt under sin frammarsch. Det
inträffade, att när ett truppdetachement var sänt till en hotad punkt,
en hel samling arbetare mötte det under vägen, förebrående
soldaterna för deras blinda lydnad och påminnande dem om,
att de tillhörde samma samhällsklass som den de gingo att
bekämpa och undertrycka. Särskilt kvinnorna ådagalade en
beundransvärd djärvhet. De grepo tag i betslen på
officerarnas hästar, och de ställde sig i vägen för soldaterna, tillro^
pade dem följande djärva ord: "I måsten först döda oss för
att kunna passera!" Dessa scener av ädel hänförelse bidrogo
till att inverka på truppernas hållning; dessa gjorde föga
motstånd — de läto till och med vapnen tagas ur sina händer,
och disciplinens band lossades helt och hållet. I vissa
industridistrikt — såsom vid kolgruvorna och de större
verkstäderna — voro arbetarna sedan lång tid tillbalka beredda på
dessa händelser och avvaktade med otålighet det tillfälle, då
de skulle inträffa. För att icke bliva överraskade hade de
försett sig med vapen — huvudsakligen moderna gevär —
och genom förutvarande medlemskap i gymnastik- och
skytteföreningar hade de blivit förtrogna med användandet av
desamma.

Så snart strejken blivit proklamerad, gingo de utan
vidare till offensiven, och då alla omständigheter voro
gynnsamma för dem, togo de landet i besittning. Arbetsgivarna,
direktörerna och deras närmaste underordnade drogo sig
tillbaka för denna folkrörelse. Det fanns dock några av dem,
som satte sig till motvärn av förbittring och av länge
tillbakahållet hat.

Då armén anlände till dessa revolterande distrikt, blev
den mottagen av en befolkning, som var fast besluten att
försvara sig. och som var överlägsen i antal samt försedd med
vapen. De strejkande voro beredda på batalj — men de fö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revolution/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free