- Project Runeberg -  Hur vi gjorde revolution /
142

(1921) [MARC] Author: Émile Pataud, Émile Pouget With: Petr Kropotkin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

tionen. Långt därifrån! En del önskade denna emigration,
då de menade att den gjorde det möjligt att utan hinder
kunna fortsätta exproprieringen. Då revolutionen mera var
riktad mot systemet än mot personerna, så verkade
utvandringen dithän, att man slapp att ’komma i tvist med dem.
Emigranterna kunde föra bort sitt guld, men icke det som
utgjorde den verkliga rikedomen: jorden, fabrikerna. Deras
avresa underlättade därför böndernas besittningstagande av
godsen, igångsättandet av fabrikerna och nyinredningar av
de hus de lämnat.

Men icke alla bland de besittande lämnade landet. Det
fanns sådana, som vi förut sagt, som vägrade att lämna fältet
fritt för revolutionen, och som, när nu parlamentarismen vax
krossad, sökte försvara sig på egen hand. Samtidigt sökte
regeringen åter konstituera sig i provinsen. Dess medlemmar
— ministrar, deputerade och högre officerare — hade
samlats vid Camp de Chälons. Omgivna av några spillror av
armén sökte" de här att på nytt organisera en mijitär makt och
hoppades att ett gynnsamt tillfälle skulle erbjuda sig för att
gå över till anfall.

Som ett medel att kunna ge kraft åt sitt försök till
kontrarevolution räknade bourgeoisien på sina många
sammanslutningar; först och främst på de handelskommittéer, som1 inom
vissa industrier kontrollerat produktionen: centralkommittén
för den mekaniska industrien, för gruvindustrien, för
textilfabrikerna o. s. v. De gjorde likaledes räkning på
försäkringsföreningarna mot strejker och många andra
organisationer av olika slag.

På grund av denna mängd av sammanslutningar, som
stod till deras disposition, kunde "fördettingarna", som ville
försvara sig, ännu inbilla sig hg. kraft att göra motstånd. De
invaggade sig i falska förhoppningar. Deras sociala horisont
hade icke vidgats, och de tänkte sig ständigt i den gamla
miljön, underlåtande att räkna med den omdaning, som höll på
att försiggå.

Deras aktionsmedel voro framförallt av finansiell
karaktär, och de organisationer, på vilka de trodde sig kunna bygga
sitt motstånd, voro anpassade till det kapitalistiska samhället.
Så länge det endast var frågan om att försäkra en
arbetsköpare eller’ till och med en hel industri emot en strejk eller en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revolution/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free