Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
de å ena sidan de, som härstammade från kapitalets egen
befruktning och vanliga tillväxt — och följaktligen icke
förtjänade någon gottgörelse; å andra sidan ställdes de kapital,
som härstammade direkt från besittarnas arbete och
sparsamhet — och förtjänade att gottgöras. Denna gottgörelse
borde, sade man, givas i form av rätt till konsumtion för de
exproprierade, enligt -en viss, bestämd proportion.
Mot denna tes invändes det, att förbättringen av
levnadsförhållandena och den trygghet som skapats för
morgondagen, och med det ständiga växande av välståndet som
revolutionen medförde för den kategori av "privilegierade", som
ansågs böra gottgöras, ersatte — och mycket mer än ersatte
— deras lilla kapital. Hade således icke den lille rentiern, när
han nu uppnådde vilans ålder, möjligheter till ett mycket
bättre och komfortablare liv än vad hans små räntor förut kunnat
bereda honom? Den lille affärsmannen, den lille
industriidkaren — som man för övrigt lämnat fritt val att stanna i sina
små krypin — hade icke också de det mycket bättre ställt nu
än förr? Och beträffande bönderna och de arbetare, som
sparat slant efter slant tills de just fått nog att ta en liten
inteckning i grannens fastighet, eller att köpa ett par aktier,
fingo icke också de mer än tillräcklig ersättning för förlusten
av dessa små privilegier?
Och dessutom, tillade anhängarna av den direkta
expro-priationen, skulle det uppstå så många svårigheter vid
verkställandet av den föreslagna ordningen, att enbart detta vore
skäl nog för att avstå från den. Vidare, om man antog, att
dessa första svårigheter blevo övervunna, skulle säkert
andra, lika ödesdigra svårigheter resa sig: man. måste ha en
byråkrati för att göra undersökningar och taxeringar för
fastställandet av gottgörelserna; dessutom, skulle denna hägring
av ett fortsatt liv i parasitism sikapa och underblåsa girighet.
Det skulle vara att bibehålla det gamla systemet under den
nya ordningen. Det skulle vara detsamma som att inympa
kräftan i hjärtat på det nya samhället. Nej! Nej! Ingen
ersättning!
Till dessa argument lade gottgörelsens motståndare
exemplen från 1789. De förklarade, att man icke fick
återupprepa narrspelet från natten den 4 augusti. Vid detta
beryktade sammanträde proklamerade den konstituerande försam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
