- Project Runeberg -  Hur vi gjorde revolution /
149

(1921) [MARC] Author: Émile Pataud, Émile Pouget With: Petr Kropotkin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

lingen med överflödande ordrikedom upphävandet av de
feodala privilegierna — med gottgörelse! Varför? Därför att
den konstituerande församlingen var rädd för en invasion av
bönderna och tänkte kunna förhindra den med
illusoriska löften.

Efter den 4 augusti fortsatte det feodala systemet — med
sina tionden och grundräntor! — och det.skulle ha fortsatt om
icke bönderna själva satt det ur kraft genom att undertrycka
det med våld. De voro ihärdiga. Under fyra år stannade de
på krigsfot. Och det var först efter denna period av
oupphörliga revolter, som Conventionen 1793 blev tvungen att
sanktionera det ersättningslösa, direkta avskaffandet av de
feodala rättigheterna.

Vem kan säga hur långt denna revolution lett, om den
konstituerande församlingen redan vid början, 1789, varit nog
förnuftig att på folkets revolt svara med de feodala
privilegiernas upphävande utan ersättning?

I dag, menade man, var situationen densamma:
kapitalets privilegier svarade mot de feodala privilegierna 1789.
Men medan den konstituerande församlingen, bestående av
borgare och adel, hade intresse av att bibehålla sina
privilegier, är detta icke förhållandet hos oss. Vårt intresse
sammanfaller med våra kamraters och vi ha icke rätt att förfuska
revolutionen genom halvmesyrer.

Resultatet av denna diskussion blev, att det beslutades,
att kapitalet, vad ursprung det än måtte ha, icke skulle
berättiga till ersättning. Men ansåg att den garanti för ett rikt
och behagligt liv, som samhället lämnade i utbyte åt en och
var för en moderat arbetsmängd, utgjorde den form av
återbetalning på vilken alla kunde göra lika anspråk.

Detta beslut gällde blott kapital i form av gods,
fastigheter, magasin, fabriker, obligationer, aktier. Beträffande de
kontanta pengar, som enskilda personer besutto, så lät man
dem cirkulera.

Likaledes kunde innehavarna av sparbanksböcker få
utbetalt sina insatta medel, och de som, hade
depositaplace-ringar i bankerna, kunde få dessa återbetalda intill ett visst
maximum; av några tusen kronor, eller ungefär så mycket,
att man kunde leva på det ett år, beräknat efter de gamla
priserna. Obehagen av dessa olika åtgärder blevo minimala,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:07:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/revolution/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free