Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
blott en naturlig delning av arbetet, som. icke gjorde någon
underdånig och icke gav någon myndighet som rätt.
Medan man sysselsatte sig med rekonstituering av
besättningarna uppdrog man samtidigt ’reglerna för skeppsfarten
under de nya förhållandena. Det blev överenskommet, att så
länge de befunno sig på fransk mark eller i fransk hamn,
skulle sjömännen åtnjuta samma fördelar som alla andra
kamrater. På sjön var det oundviktigt att de måste
underkasta sig den begränsning som blev nödvändiggjord genom
£et utportioneringssystem, som där måste följas. Till
upphjälpandet av livet i främmande hamnar, under resans lopp,
skulle det utbetalas en viss summa pengar till dem genom
banken i den hamn varifrån resan startades.
Fartygen, liksom besättningarna, arbetade på två olika
sätt. De fraktade utan kostnad alla passagerare som voro
medlemmar av Landsorganisationen, medan de fraktade
andra passagerare för kontant betalning enligt det gamla
systemet. På samma sätt blevo exportvaror av franskt ursprung
transporterade utan kostnad, men belagt med viss
fraktavgift, som köparna fingo betala, m.edan de importerade varorna
befraktades utan några som helst avgifter.
De fartyg som gjorde affärer med utlandet, mottogo
underrättelser, baserade på de order på varor, som
transport-arbetarnas förbund mottagit; det lämnades åt dessa fartyg
en rymlig plats för fritt initiativ och Fackföreningarnas Bank
förskotterade dem den nödiga summan.
Vid sin tillbakakomst betalte fartygen till banken de
pengar de mottagit som betalning för exporterat gods, eller för
transport av resande.
Sådan var i stora drag den mekanism som användes för
byte med utlandet.
Man hade fruktat, att utlandet skulle av hat till
revolutionen fullständigt ha avbrutit alla förbindelser med
Frankrike. Regeringarna skulle gärna ha sett det. Men
vinstbegäret förhindrade det. Alla försök till internationell bojkott
misslyckades. Det fanns alltid utländska kapitalister, färdiga
att draga fördel av tillfället och göra så mycket större vinster,
då fransmännen, på grund av förhållandena icke tvekade att
betala de förnödenheter de oundgängligen behövde med ett
högre pris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
