Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
yrket, av önskan att lindra människornas lidande, och icke
av affärsintresse. Redan i det kapitalistiska samhället hade
man kunnat iakttaga symptom: till en sådan förändring: sedan
en läkare med stort anseende mot oerhörda avgifter ägnat
sina omsorger åt de rika, kunde det roa honom att gratis
vårda fattiga satar och ibland hjälpa dem med kontanter. De
flesta av dem handlade emellertid, drivna av en impuls i sitt
känsloliv, utan att i sin gest av mänsklig solidaritet lägga
någon kritik av de sociala förhållandena. Men vilka än motiven
voro för deras handlingar, så blevo dessa icke desto mindre
en protest mot den upprörande olikheten, mot den
nödtvungna affärsprincipen; och det blev en tendens mot jämlikhetens
upprättande. Därför voro dessa läkare, som: blott menade
sig vara lite genomträngda av människokärlek, mera beredda
än de andra för praktiserandet av de kommunistiska
principerna i det nya livet.
På samma sätt förlorade arkitekterna, tecknarna,
ingeniörerna, kemisterna med flera sin förra privilegierade
samhällsställning. De blevo nyttiga medarbetare och bidrogo
förtjänstfullt till att samhället fungerade väl, men deras talanger
gav dem ingen rätt till undantagsställningar.
De professionella sammanslutningar som förut existerade
bland de fria yrkesgrupperna, omdanades till fackföreningar
och anslötos till arbetarnas organisationer. Dessa
sammanslutningar förde ett självständigt liv, precis sam- de andra
organisationerna, och deltog, liksom dessa, i
Landsorganisationens liv och verksamhet.
För de fria yrkena gjordes det således, som: vi redan
förklarat, ingen åtskillnad i levnadsförhållande från de andra
grupperna. Deras organisationer utlämnade till sina
medlemmar ett likadant kort, berättigande till viss gratisförbrukning,
som de andra organisationerna utdelade. De utlämnade
vidare till varje medlem ett kvittensblock, som: gav var och en
lika rätt att utfå eller konsumera en viss mängd av mera
sällsynta produkter eller lyxartiklar.
Alla de produkter och föremål, vacs begränsade
förekomst nödvändiggjorde en utportionering, fördelades
teoretiskt lika på alla, men utan en matematisk lika uppdelning,
som’ skulle varit opraktisk och absurd. Den riktiga
fördelningen, som man förgäves skulle sökt lösa genom ett sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
