Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Reformperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
styrelsen, afskaffande af det administrativa godtycket — sådana
voro de fordringar man öfverallt ansåg sig böra uppställa, de
grundvilkor, som måste uppfyllas för att varaktig förbättring af
tillståndet skulle vara tänkbart.
Från rysk själfhärskareståndpunkt sedda, voro ju sådana
fordringar rent revolutionära, för så vidt de i själfva värket
åsyftade en inskränkning genom lagen af själfhärskarens makt. Så
långt hade utvecklingen hunnit, trots Nikolais omöjliga despotism,
eller tack vare den. Vid hans tronbestigning var det en
handfull individer — några hundratal — som vågat yrka en
begränsning af själfhärskaremakten och till och med sökt
framtvinga begränsningen med våld. När hans efterträdare tillträdde
regeringen, upptogos de viktigaste af dekabristernas fordringar
af alla hälst i någon mån bildade och framställdes med sådan
enträgenhet, att man måste tillmötesgå dem.
Den nye tsaren, Alexander II, var villig att visa sådant
tillmötesgående. Han som andra insåg att centralisationssystemet,
sådant det blifvit under hans faders regering, var omöjligt, att
folkets krafter, folkets medvärkan måste tagas i anspråk och att
därför folket först måste frigöras. Redan 1856, kort efter det
fred blifvit sluten, gaf Alexander II en antydan om sina afsikter,
i det han i ett tal till adelns i Moskva församlade representanter
yttrade: »För att motvärka vissa ogrundade rykten, anser jag
nödvändigt säga eder att jag icke hyser någon afsikt att för
närvarande afskaffa lifegenskapen; men såsom I själfva veten
kan det nu rådande sättet att äga lifegna visst icke fortfara
oförändradt. Det är bättre att afskaffa lifegenskapen uppifrån, än
att vänta tills den börjar afskaffa sig själf nedifrån. Jag
uppmanar er, mina herrar, att öfverväga, huru detta skal! kunna
utföras och att framföra mina ord till adeln, att öfvervägas af den.»
Kejsaren önskade och hoppades att godsägarna själfva skulle
göra början, genom att inkomma med en petition om
lifegenskapen upphäfvande. Men den godsägande adeln visade sig
ovillig. Hvarken i Moskva, eller i andra delar af riket lät den
genom några påstötningar förmå sig att anhålla om någon
regeringsåtgärd af detta slag. Slutligen tog regeringen, år 1857,
fasta på petitioner af godsägare i några västryska, egentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
