- Project Runeberg -  Det revolutionära Ryssland : en skildring af den revolutionära rörelsens i Ryssland uppkomst och utveckling /
45

(1902) [MARC] Author: Konni Zilliacus - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Reformperioden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den de under alla omständigheter betraktade såsom sin. Och
nu stadgade emancipationslagen att de äfven för denna, för sin
egen jord, skulle betala lösepenning!

Hade denna lösen åtminstone varit måttlig, så skulle
bönderna under tidens lopp haft lättare att finna sig i det de
betraktade såsom en orättvisa. Men till en början inträdde i
materielt afseende ingen synnerlig förändring i böndernas läge.
Emancipationsmanifestet utfärdades långt förr än detaljerna af
reformen voro utarbetade och stadfästade. Under de första två
åren af den nya ordningen måste bönderna betala arrende för
den jord mir’en erhållit, i penningar eller medels arbete. Först
1863 utfärdades stadganden om inlösandet af sådan jord, och
detta inlösande gjordes beroende af godsägarnas samtycke. Ville
godsägaren mot lösen afstå jorden åt de forna lifegna, så voro
dessa skyldiga att lösa en viss minimiareal, men var godsägaren
ovillig, så kunde han icke tvingas att afträda sin jord. 1863,
efter det polska upproret, utfärdades en ukas, som skyldigkände
jordägare i de polska provinserna att ingå på sådana aftal, när
deras bönder yrkade det, men i det egentliga Ryssland
stadgades sådan skyldighet först år 1883, under Alexander III.

Löseskillingen för jorden beräknades efter värdet per år af
de lifegnas forna prestanda för den jord de erhöllo, eller i
kapital till den summa hvarå nämda värde utgjorde sex procent.
Denna summa utbetalade regeringen i räntebärande obligationer,
hela summan, ifall transaktionen mellan godsägaren och
bönderna var frivillig, men endast fyra femtedelar däraf, om
godsägaren begagnade sig af sin rätt att tvinga bönderna att inlösa
jorden. Regeringen uttog sedan löseskillingen af bönderna, som
skulle betala in en femtedel kontant och därefter under 49 års
tid 6 procent på de återstående fyra femtedelarna, hvilka
därigenom skulle bli amorterade. Antag t. ex. att en mir erhöll
900 desjätiner jord, värderade till 3 rubel per desjätin i årlig
afgift enligt ofvannämda beräkningsgrund, eller inalles 2,700
rubel per år, så skulle löseskillingen för de antagna 900
desjätinerna uppgått till 45,000 rubel, eller det kapital, hvarå 2,700
utgör 6 procent. Af detta kapital skulle mir’en betala in en
femtedel, eller 9,000 rubel, kontant och å de återstående 36,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 22 08:15:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/revryss/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free