- Project Runeberg -  Det revolutionära Ryssland : en skildring af den revolutionära rörelsens i Ryssland uppkomst och utveckling /
46

(1902) [MARC] Author: Konni Zilliacus - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Reformperioden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erlägga 6 procent om året i ränta och amortering, under 49 års
tid. Men 6 procent på 36,000 gör 2,160 och detta belopp
multipliceradt med 49 gör 105,840, hvadan alltså mir’en då 9,000
inbetalats kontant, för sina 900 desjätiner jord, som värderats
till 45,000, skulle sammanlagt erlägga 114,840 rubel.

Och därtill kommo nya skatter af olika slag, sådana de
lifegna knappast afvetat, både kommunala och statsskatter, bland
hvilka de måhända mest betungande varit de orimliga tullsatser,
som åsatts äfven de oundgängligaste nödvändighetsartiklar, såsom
t. ex. salt och järn. Det torde vara onödigt att ingå i flera
detaljer, för att visa att bondeemancipationen, sådan den i
praktiken tack vare allehanda sidoinflytanden blef, ingalunda
förbättrat böndernas materiella ställning, utan tvärtom försämrat den
tills nödtillståndet blifvit permanent i en stor del af Ryssland.

Till de lifegna på kronans domäner utsträcktes
emancipationen först år 1866, då dessa försattes i samma, allt utom
gynsamma materiella läge som den öfriga allmogen. Snart nog blefvo
de äfven lika missnöjda med de förändrade förhållandena som
denna.

Orsaker till missnöje funnos många andra än den
betungande jordlösen bönderna ålagts betala. Regeringen hade
såsom ofvan nämts, gjort mir’en till den enhet, som blef ansvarig
för alla bönderna åliggande onera, men den lämnade därför icke
mir’en, sådan den varit, orörd, utan ställde jämte och öfver den
en annan, nyskapad enhet, som benämdes »volost». Mir’en var
en af regeringens tjänstemän oberoende kommunalförsamling,
hvars chef, som kallades »starosta», valdes af bönderna. Den
nya enheten, volost’en, organiserades i administratift syfte,
bestod af flera eller färre mir’er och sammanföll i allmänhet med
den ecklesiastika församlingen. Äfven volost-chefen, kallad
»starschina», valdes af bönderna, men då han stod i direkt
förbindelse med tjänstemännen, mötte det ringa svårighet för dessa
och isynnerhet för »ispravniken», polischefen i distriktet, att
vinna afgörande inflytande öfver starschina’n, som för sitt val
till volost-chef blef alltmera beroende af tjänstemännens och
polisens vilja. Sålunda blef mir’ens själfständighet till böndernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 22 08:15:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/revryss/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free