Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Den revolutionära rörelsen under Alexander II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
lif som förr. De och deras familjer funno sig med ens ställda
inför helt andra kraf från samhällets sida än någonsin förut, och
den yngre generationen icke blott erkände dessa kraf, utan var
villig att med entusiasm fylla dem.
Familjerna och regeringen förbundo sig till en början för
att med all makt hindra kvinnorna från att kasta sig ut i lifvet.
Ingen rysk högskola tilläts mottaga kvinnor såsom studenter
och föräldrar gjorde hvad de kunde för att hindra sina döttrar
att ens drifva privata studier, medan pass vägrades dem för resor
till utländska universitet. Det var då man i stor utsträckning
tillgrep den märkliga utvägen af fiktiva giftermål. Unga män
läto viga sig vid kvinnor dem de knappast kände och ännu
mindre hyste någon känsla för, blott för att kunna skaffa dem
pass och tillfälle att vid europeiska läroanstalter vinna den
vetenskapliga utbildning man nekade dem i eget land.
Kvinnorna visade på detta och på åtskilliga andra sätt att
det var fullt allvar med deras kraf på rätten till uppfostran och
utveckling. I S:t Petersburg tilltvingade de sig efter långa och
stora mödor rätten att följa med privata kurser af
universitetslärare och inom kort vunno de äfven rättighet att fritt resa ut
för att söka inträde vid utländska universitet.
Det blef signalen till en formlig rusning af ungt folk till
både Tyskland och Frankrike, men mest till Schweiz, där
universitetet i Zürich blef den ryska studerande ungdomens
högkvarter. Snart nog blef det på samma gång äfven ett högkvarter
för den ryska socialismen. Fulla af entusiasm för folket och dess
bästa, debatterade studenterna och studentskorna vid de olika
fakulteterna naturligtvis sig emellan allehanda samhällsproblem,
studerade social-politiska arbeten, gjorde bekantskap med
framställningarna af författare som Marx, Proudhon, Bakunin och andra
den då modärna socialismens förkämpar, och genomträngdes
allt djupare af deras läror.
I Ryssland själft hade dessa läror också börjat vinna
spridning. Den generation, som vaknat till eftertanke under
reformåren och smittats af den då allmänna ifvern för folkets sak, för
ett samhällsskick och en styrelseform, som skulle tillgodose
allas intressen och bästa, den såg sig småningom afskuren från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
