- Project Runeberg -  Det revolutionära Ryssland : en skildring af den revolutionära rörelsens i Ryssland uppkomst och utveckling /
89

(1902) [MARC] Author: Konni Zilliacus - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Det sista året af Alexander II:s regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

planer, kunde långt ifrån känna sig öfvertygade om att tsaren
sist och slutligen skulle gilla och stadfästa dem. Han slets
än hit än dit af de olika personer, som sökte göra sina
motsatta åsikter gällande hos honom. Terrorismen hade blifvit ett
spöke med tvänne ansikten, som skrämde i nästan lika mån
från hvilken sida det än visades honom. De liberalt sinnade,
Loris-Melikoff och andra, som hade tillfälle att framhålla sina
synpunkter, höllo före att regeringssystemet, sådant det därintills
upprätthållits, utan någon medvärkan och kontroll från
medborgarnas sida, bevisat sig omöjligt, att de allmänna och svåra
missförhållanden, om hvilka tsaren var fullt medveten, icke kunde
aflägsnas på annat sätt än genom en systemförändring i frisinnad
riktning, att en sådan förändring utan vidare skulle göra slut
på den revolutionära rörelsen, som aldrig skulle uppkommit, om
icke missbruken varit så allmänna och så olidliga. Endast en
systemförändring kunde förmå terroristerna att nedlägga vapnen,
annars skulle de upprepa sina attentat, tills de lyckades. Det
hade de själfva förklarat och de hade bevisat att de icke
ryggade tillbaka för någonting.

Liberalismens motståndare, med Katkoff i spetsen, förklarade
åter, att hvarje eftergift komme att betraktas såsom ett bevis på
rädsla hos regeringen och endast uppmuntra de revolutionära att
gå allt längre i sina fordringar. Särskildt skulle utan minsta
tvifvel hvarje försök att gifva folket tillfälle att ens uttala sig om
regeringen och dess politik blifva en signal till allmän jäsning
af så farlig art, att värklig revolution vore att motse. Ännu så
länge, påstodo reaktionens målsmän, utgjordes det revolutionära
partiet endast af en liten hop halft vanvettiga ungdomar,
kvinnor och män, hvilkas hufvuden förvridits af socialistiska och
anarkistiska galenskaper. Deras tal om konstitution och annat
i den vägen var idel fraser och löst prat, deras yrkanden
ingenting allvarliga människor kunde taga i öronen. Det autokratiska
styrelsesättet vore det enda möjliga, det enda, som kunde
befordra det ryska folkets sanna lycka, dess motståndare borde
utrotas med eld och svärd, såsom regeringen gud ske lof gjorde.

Om enskildheterna af denna strid och om tsarens böjelse
att lyssna till Loris-Melikoff hade de utprägladt revolutionära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 22 08:15:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/revryss/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free