Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - De revolutionära vid Alexander III:s tronbestigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exekutivkomiténs ingripande bidrog till att tsaren uppsköt det slutliga
stadfästandet af Loris-Melikoffs förslag, men att det måste medvärkat
härtill säger sig själft. Alexander sökte ytterligare råd på olika
håll — såsom t. ex. hos kejsar Wilhelm I, hvilken icke ansåg sig
kunna utan förbehåll tillstyrka reformer i konstitutionell riktning —
och bearbetades under tiden af såväl de liberala som af de
konservativa, tills hans eget omdöme helt och hållet förvillades och
endast stödde sig på deras yttranden, som sist talat med honom.
Likadan förvirring som hos tsaren personligen rådde äfven
inom regeringen. Exekutivkomiténs proklamation, som blifvit
spridd bland allmänheten, var tryckt på »Narodnaja Voljas»,
terroristorganets tryckeri i S:t Petersburg, såsom därå tydligt angafs.
Terroristerna kunde således, trots polisens ytterst ifriga
värksamhet, fortsätta sina stämplingar. Fruktan för nya attentat gjorde
sig gällande på alla håll, medan samtidigt misstroendet till
polisens förmåga att förekomma sådana ökades till den grad, att
man beslöt upprätta en särskild, hemlig säkerhetskår för att
skydda tsarens lif. Den »heliga ligan» — svjaschennaia
druschina — bildades med storfurst Vladimir såsom chef,
organiserades på samma sätt som exekutivkomitén — för så vidt man
kände dennas organisation! — och vann inom mycket kort tid
anhängare i massor. Det blef rent af en modesak att tillhöra
ligan, som beträffande hemlighetsfullhet och metoder sökte i
allo efterapa terroristerna, men som i motsats mot dessa stod
helt och hållet utanför och öfver polisens maktbefogenhet.
Ligan fällde till och med i hemliga sessioner dödsdomar öfver
mera bemärkta nihilister[1] och utsåg dem, som skulle utföra
domarna, på samma sätt som exekutivkomitén. Men — bjällran
blef icke hängd kring kattens hals. De utsedda värktygen funno
olika skäl att undandraga sig uppdragen. Dödsdomarna blefvo
aldrig utförda.
Däremot lyckades ligan snart ingifva regeringen och tsaren
själf vissa farhågor beträffande den utveckling rörelsen måhända
kunde taga under ledning af en erkändt så ärelysten man som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
