Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Reaktionen under Alexander III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Äfven på detta sökte de maktägande nu göra slut. Den
sammanslutning mellan judar och ryssar, som till följd af
beröringen under gemensam uppfostran och i det medborgerliga
lifvet börjat göra sig märkbar, betraktades af den reaktionära
nationalismen med lika oblida ögon som judarnas inträdande
bland de privilegierade. Redan i december 1886 utvärkade
inrikesministern tsarens underskrift på en ukas, hvars ingress i
öfversättning lydde som följer:
Enär många unga personer af judisk härkomst, ifriga att
draga fördel af den högre klassiska, tekniska och professionella
undervisningen, hvarje år söka inträde vid universiteten,
genomgå sina examina och fortsätta sina studier vid rikets olika
högskolor, synes det lämpligt att göra slut på detta
otillfredsställande sakförhållande.
Vanligt mänskligt förnuft gör slutsatsen i denna ingress
högeligen öfverraskande, då man ju af de anförda premisserna
skulle vänta en konträrt motsatt konklusion. Men det är
endast emedan vanligt mänskligt förnuft har så svårt att apteras
efter rysk regeringslogik i allmänhet och alldeles särskildt efter
den, som gjort sig gällande på området för lagstiftning
angående judarna. Den nämda ukasen och andra i samma syfte
utfärdade utestängde judiska elever helt och hållet från en del
lärovärk och begränsade i andra deras antal till en ringa
procent — ofta en tiondedel — af hela elevantalet. Och
stadgandena härutinnan genomfördes med så hänsynslös inskränkthet
som endast äkta byråkratism kan ådagalägga. I Biely t. ex.
ville en judisk apotekare göra sin son till elev i gymnasiet,
men upplystes af dess föreståndare om att för tillfället endast
fanns en Vs-dels vakans — innan någon judisk elev kunde
mottagas, måste först det sista ofullständiga tiotalet kristna elever
kompletteras. Apotekaren sände en petition till
undervisningsministern och anhöll att de redan af kristna elever betäckta
fyra femtedelarna af pojken af gunst och nåd måtte tillåtas
bära den återstående femtedelen in i gymnasiet, i stället för
att denna återstående del skulle hålla hela eleven utanför.
Grefve Delyanoff, den dåvarande undervisningsministern, afslog
petitionen och apotekaren i fråga var tvungen att på sin be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
