Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Reaktionens följder på det ekonomiska området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
därför återkommo fullkomligt utblottade. Under återresan
logerades de med hustrur och barn i de vanliga fängelserna och
när de väl kommit »hem», debiterades de, det vill säga deras
kommuner, till yttermera visso af regeringen för resekostnaderna —
måhända till och med för logis i kronans kvarter!
Det är ju icke lätt att tänka annat än att regeringen trodde
sig handla bäst genom att afhålla massor af utfattig allmoge
från att begifva sig till trakter, där möjligheterna till utkomst
för dem, som måste börja med två toma händer, voro rätt
tvif-velaktiga. Men svårt är det i alla fall att fatta huru den, sedan
allmogen icke många år tidigare beviljats frihet och
medborgerliga rättigheter, icke insåg att den genom sådana åtgärder
återtog dessa samma rättigheter och gjorde friheten fullkomligt
illusorisk. Så svårt är det, att man knappast kan värja sig mot
misstanken att de som faktiskt ledde regeringens politik — den
reaktionära kamarillan — i själfva värket åsyftade att kringskära
folkets frihet och småningom återföra det till ett tillstånd i all
hufvudsak liknande det under lifegenskapstiden.
I hvarje händelse ser det ut som om detta hos
inrikesministern, grefve Dmitri Tolstoi, varit en fullt medveten afsikt,
den han sökte utföra genom att på alla sätt gynna den till följd
af bondeemancipationen till stor del ruinerade adeln. Hans sträfvan
att, genom stadgandet att endast medlemmar af adeln finge
utnämnas till distriktchefer, söka på nytt göra adeln till härskare
öfver bönderna, har i det föregående omtalats. Ett annat, lika
desperat — och lika misslyckadt — försök att höja adelns
sjunkande anseende och inflytande gjordes af inrikesministern på
det ekonomiska området.
Såväl Pobedonostseff som Tolstoi insågo att
själfhärskare-dömet icke i längden kunde fotas på så konstlad och löst
sammanfogad grund som byråkratin, att det måste söka stöd hos
ett eller annat lager af folket för att kunna stå säkert.
Pro-kuratorn i den heliga synoden sökte detta stöd i nationalistisk
ortodoxi, inrikesministern hos rikets adel, hvilken han i detta
syfte ville omskapa till en tsardömet stödande klass med
särskilda privilegier och större politiska rättigheter än det öfriga
folkets. Båda bevisade därvid i lika mån, om ock på olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
