Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander III:s regering - Reaktionens följder på det ekonomiska området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
den visade icke att konsumtionen af halm, bark och ollon
såsom människoföda var inbegripen i till och med starkare stigande
än sädesexporten från bondekejsarens rike.
Lika litet brydde regeringen sig om att se andra statistiska
siffror offentliggjorda, hvilka för hvarje tänkande med samma
omutliga klarhet som barkbrödsstatistiken skulle visat att eländet
bland massorna af folket nått en förfärande höjd långt tidigare
än det ännu blifvit tal om kontinuerlig hungersnöd. Skarpast
belystes detta elände af dödlighetssiffrorna, hvilka, med
variationer i olika guvernement, för hela Ryssland i början af
nittiotalet nådde det högsta medeltal något europeiskt land kunde
uppvisa, eller 37,3 per tusen. I enskilda guvernement var
dödligheten dock betydligt större, såsom i Orel 46,7 per tusental
af befolkningen, eller mera än dubbelt så mycket som
medelsiffran för London, i Nischni Novgorod 46,5, i Samara 44,6 o. s. v.
Det är en ohygglig summa af elände, af svält och nöd, af
snusk och sjuklighet, som representeras af dessa torra siffror,
hvilka på samma gång lämna det ovedersägligaste bevis för det
ryska statsskickets, sådant det blifvit under Alexander III,
oförmåga att fylla ens de billigaste kraf folket kunde uppställa.
Men de maktägande insågo icke och ville icke inse hvar felet
låg, ehuru de beträffande bönderna hade en ypperlig
vägledning för bedömande af förhållandena däri, att just i de
guvernement, där jorden var rikast, i det s. k. svartjordsbältet, summan
af oguldna skatter år efter år tillväxte. En bättre värdemätare
för uppskattningen af böndernas ekonomiska vilkor är dock
icke tänkbar för en regering, hvars skatteindrifvare så att säga
med käppen, eller knutpiskan i hand kräfva hvad kejsaren
tillhör. Ty just i de nämda trakterna har befolkningen sedan
urminnes tid egnat sig helt och hållet åt jordbruk, utan att
bedrifva sådana husslöjdsbinäringar, som i många andra delar af
Ryssland bereda sina utöfvare större inkomster än det egentliga
åkerbruket och sålunda göra dem mindre beroende af detta.
Före slutet af Alexander III:s regering voro alla
guvernement i Rysslands rikaste jordbrukstrakter hopplöst på efterkälke
med sina skatter. I Samara stego de oguldna till 11’A miljoner,
i Kasan till 79/io, i guvernementen Nischni Novgorod och Sara-
Det rev. Ryssland. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
